Beccinam

För att jag råkar vara tjej och råkar gilla är jag numera stolt medlem i:



Här kommer frågorna och mina finfina svar:

· Senaste film du såg?
Såg igår Eight Below tillsammans med mina pojkar Lasse och Adam. Grät väl en skvätt kan jag erkänna
· Bästa film du sett?
Bästa seriösa film är helt klart Solens Rike med Christian Bale. Bästa icke-fullt-så-seriösa film är nog Never Been Kissed med Drew Berrymore. Mums för den!!!
· Sämsta film du sett? Big Momma's House med Martin Lawrence. *ryser*
· Nämn en film du kan se 100 gånger om. Måste väl säga Never Been Kissed än en gång. Den HAR jag nog sett mer än 100 gånger.
· Komedi, romantik, drama, skräck, action eller thriller. Vilken typ av film föredrar du? Får man välja romantisk-komedi? Annars är det nog komedie filmerna som slår över (Fast kommer du hem till mig lär du se att jag snarare är en serie-fantast än en filmfantast... har en himla massa serier på DVD-boxar. I löv it!)

Var med i:

Andra bloggar om: Tjejsnack

Igår kväll såg jag och Lasse äntligen Eight Below starring Paul Walker, Jason Biggs och naturligtvis ett gäng underbara hundar. Jag satt och små snyfta vid ett tillfälle men jag svär att om jag avrit ensam så hade jag storbölat. Jag gråter så lätt när jag ser på film... och när något händer med en vovve som liknar Adam? *stor-snyft* Var i alla fall en jätte härlig film!!! Och är hundarna inte bara de vackraste i hela världen???

Nu ikväll är det mycket plugg som gäller. 6 kapitel i Illustrated History of Britain, en del Phonetics läsning och såklart Big mouth & Ugly girl för den ska vara utläst den 7 Februari. Men det är kul saker alltihop så det ska nog gå bra... om bara huvudvärken ville ge sig också... suck.

Andra bloggar om: utbildning, skola, engelska, english

Igår när jag tvättade blev Adam helt plötsligt hysterisk och började yla så fot jag gick utanför dörren. Tyckte nog att jag busat med honom för lite under dagen och bara brytt mig om tröjor, strumpor, handdukar och dylikt. I alla fall så hörde jag hans ihärdiga gnällanden hela vägen ner i källaren. För att inte plåga grannarna för mycket skyndade jag mig som sjutton med att få in-och-ut kläder i torktumlare och tvättmaskin och sedan upp-upp-upp i hissen igen. När hissen kommer upp på vår vånging tittar jag lite förstrött ut genom fönstret innan dörröppningen och får en mindre chock av att se mitt lilla monster stå och vänta på mig där utanför.

Monstret har lärt sig öppna dörrar. Grattis. Grr...

Adam och jag fick en paket(och en puss) skickad på posten idag, från Lasse, genom Tyringe Djurfoder(?) (Lisette :-x). I detta mycket välinslagna paket låg en mycket fin sele till Adam. Så nu blir det cyklade med hund som gäller!!! Ska bara få cykeln renoverad först...
Andra bloggar om: hundar, hund, siberian husky, husky

...anländer om lite mindre än en månad. 29 dagar kvar exakt. Konstigt. Fyllde jag inte precis 21? Det känns så. Lasse var på båten och jag var hemma. Fick ett paket från posten, vilket var mycket överraskande och jag blev oerhört glad.

I år kände jag faktiskt för att fira. Bjuda hem hela släkten och visa hur jag bor och hela fadderutten. Men så är det det här med skola och alla andra aktiviteter jag ahr för mig. Det finns inte någon tid tilla tt anordna någon, även om det kan vara enkelt. Jag har inte den tiden, speciellt inte som jag har en tenta och en föreläsning just den 27 Februari (man borde inte få lov att ha Phonetics-tentamen på sin födelsedag, let's ringa Reinfeldt). Min tanke som följde var att vi kan ju kan ju äta ute... men sedan kom jag även på att nej just det, jag är ju inte gjord av pengar. Men det var en god tanke i all fall. Hade så gärna velat fira med hela släkten men det får bli nästa gång jag fyller 22, hi hi.

Pengar ja... det är en rolig sak. Just nu är det oki här hemma trots att Lasse inte jobbar heltid för vi jobbar ju båda två på Harry's i Malmö så det löser sig alltid. men jag börjar bli väldigt trött på det jobbet... som jag nämnt innan är jag inte gjord för nattjobb. Och jag ska ju upp med Adam på morgonen OCH ha energi till att studera, för nu är jag ju så himla motiverad och vill kunna fokusera på det till 100 %. Men, ja, man måste ju gå runt också ekonomisk här i livet, he he.

Funderade på att kanske ta CSN i höst så behöver jag inte jobba mer. Dessutom så behöver jag inte betala tillbaks till dumma CSN som nu anser att bara för att jag tjänade pengar förra året har jag som fattig studet självklart råd att börja betala tillbaks mina lån. Dumma, dumma, dumma, dumma CSN!

Andra bloggar om: födelsedag, födelsedagar

Vad får man ut av det? Jag gillar skvaller och jag gillar att skvallra, men för mig är skvaller någonting positivt. Men ibland går skvaller över i skitsnack och skitsnack, det sårar!

Jag har en underbar vännina som är en av de härligaste, gladaste och finaste människor jag träffat. Och denna människa får skitsnack kastat på sig i tid och otid. Och inget annt kan man göra än att uppmuntra henne och sedan sända ut onda tankar i olika riktningar. Varför är det just de människorna som ska behöva stå ut med sådant här. man blir så aaaarg. Klar folk är tillåtna att ha olika åsikter om saker, men när man först dömer och sedan sitter med händerna för öronen när man försöker förklara??? Nej fy farao!


Skvaller i all ära men död åt skitsnacket!

Andra bloggar om: skitsnack

Jag skrev precis ett jätte, jätte, jätte långt inlägg... men eftersom jag tydligen tagit alldeles för lång tid på mig så raderades alltihop. Men jag är så lycklig, så lycklig för nu får jag ju skriva alltihop en gång till. Oj så underbart! :-P

Jag tänkte då utveckla mina något deprimerande tankar ifrån gårdagen om utbildning, min egen för att vara mer exakt, och de olika vägar jag skulle kunna tänka mig.

Först har vi då att bli Lärare.
Inte alls en omöjlighet tycker jag. Jag läser då engelska i 1.5 år, ett annat ämne i 1.5 år och sedan gymnasielärar-linjen i 1.5 år. Klar om 4.5 år alltså. Inte alls fel. Men är det det jag vill? Visst, jag skulle nog kunna vara pedagogisk och hela faderuttan men, tja, jag vet inte riktigt.

Sedan har vi då att bli Översättare.
Mer spännande än att bli lärare, definitivt, men också betydligt osäkrare. Alla yrkeskategorier där den vanligaste beteckningen är "frilans" har alltid känts lite "iiiii" för mig. Men, kanske är det oerhört intressant? Jag gillar ju verkligen språk, även om jag bränt mig ordentligt på Franskan (tvi!). 120 p krävs (3 år) för att bli antagen på Översättarutbildningen (2 år). Allt som allt tar utbildningen 5 år.

Sedan har vi då det här med att bli Ekonom!
Det gick ju inte alltför bra för mig när jag startade på Företagsekonomin, de första 20p. Mest för att jag inte hade den minsta gnutta med motivation att plugga efter fyra dumma år på IB (Felicia! IB är faktiskt jätte kul och man får världens bästa vänner där, men fyra år är riktigt hemskt!!!).
Om man nu ser krasst på det hela så skulle det ta 5.5år för mig att bli färdigutbildad ekonom f.o.m nu (1.5 År Engelska + 4 År Ekonomprogrammet).
Men!: OM jag pluggar 10p Handelsrätt i höst och 10p Statistik i vår jämte Engelskan så tjänar jag in ett halvår. Och engelskan kan jag använda till viss del i mina valfria poäng, Om jag vill. Då är vi nere på en utbildningstid på 4 år. Inte dåligt.

Men, vi får se vart jag är om ett år. Det är då allt detta kommer vara av intresse. Men det skadar inte att fundera redan nu. Min käre Far ringde idag och var smått oroad av att jag inte bara kunde ta det lugnt och bara göra det som är viktigt just nu. Men jag tror att det är bra att fundera. Visst, jag kör ibland ner mig i avgrunder då det känns som om allt kommer gå åt pipan och att jag aldrig kommer komma på vad jag vill göra. Men det är bättre att jag funderar mycket om tillslut kommer på exakt vad det är jag vill göra, än att jag bara tar nått i högen och sedan om 15 år kommer på att "Oj då, det var ju inte alls det här jag ville syssla med... upps!"

Läser i dag: "Isfolket" bok 8 - Bödelns dotter

http://bloggkartan.se/registrera/4095/burloev/

Andra bloggar om: Utbildning

Just nu funderar jag mycket om vad jag vill syssla med i återstoden av mina förhoppningsvis 60 år här på jorden. Egentligen har jag väl funderat på det så länge jag kan minnas men ännu har ingenting känts rätt. Engelskan som jag pluggar nu är faktiskt första studierna på gymnasienivå som jag känner är helt och hållet rätt. Men vart bär det sedan vidare. Jag ahr en hel del alternativ, vissa är mindre lämpade, vissa är egentligen oåtkomliga och slutligen vissa är kanske inte rätt för mig nu men kanske något jag skulle kunna tänka jobba med i framtiden trots allt. Det ligger faktiskt i mina gener. Kan väl inte vara så att det bara har hoppat över en hel generation? Tycker jag verkar ganska otroligt.

Idag har jag varit chaufför till Lasse som har fixat en massa olika fisksaker. Min kära pojkvän har ingen tidsuppfattning alls när det gäller sådant.

"Efter en halvtimme så börjar det bli lite kallt i bilen..."
"En halvtimme? Men jag var ju bara nere och vände...?"

"Var det mer än en halvtimme den här gången?"
"50 minuter..."
"Va, nej, va?..."

Han ska vara glad att han är så älskad... hi hi. Men det vet han, och jag vet att han är tacksam. Han erbjöd faktiskt sig att laga maten ikväll... vilket ändå slutade med att jag lagade den, men det viktigaste var trots allt att han erbjöd sig.

Engelskan började i fredags. Det ska bli så himla roligt att lära mig och fördjupa kunskaperna... särskilt i grammatiken och fonetiken, för det har man ju inte sysslat med sedan högstadiet. Klart... glospluggandet har jag inte, inte inte saknat men man får väl ta det onda med det goda antar jag.

Ikväll ska Lasse spela bandy med grannen och min kära pojkvän ska då stå i mål... hmm... han har fått några illa gömda hintar från Calle om skott mot känsliga områden. Jag hoppas att han ska vara någelunda hel när han kommer hem igen. När han åkt ska jag vika tvätt (bläää) men sedan, sedan(!!!), ska jag försjunka ner i en Sagan om Isfolket-bok. Inatt läste jag ut bok 5 för hundra miljonte gången. Mig spelar det ingen roll att det är en ganska dålig bok litterärt/text mässigt sett för jag ääääälskar dem!!!

Jag tror att jag har börjat läsa dem igen för det är vad jag brukar göra när någonting riktigt jobbigt händer. Känna lite trygghet. Men det får jag från mina pojkar här hemma också. Vad skulle jag ta mig till utan dem?

Igår försvann min farfar ifrån världen. Idag, ett dygn senare känns det fortfarande overkligt. Jag har ännu inte varit nere och hälsat på farmor men jag ska ner dit i eftermiddag. Ska väl få med syrran i bilen också kan jag tänka mig, om jag bara får tag i henne. Allt var mycket fridfullt sa pappa och även om saknaden och sorgen är stor finns det en liten lättnad över att han nu är på en mycket bättre plats.

För att tänka på annat igår kände jag mig oerhört superaktiv. Inte så att jag städade eller gjorde något annat vettigt egentligen, men jag hade huvudet fullt med en massa, massa information. Det började med en massa planer om hur jag ska börja aktivera Adam mer vilket lede till en massa utställningsträning och sedan vidare till hur man på det mest praktiska sätt har hunden predvid cykeln (tackar Sara för tipsen!).
Nästa steg var att som vanligt krisa om vad jag ska bli när jag blir stor. Har gått och tänkt på veterinär ett tag men då jag inte har 20.0 som vissa andra IBnördar (:-P) har jag inte en chans. Då upptäckte jag veterinär högskolan i Danmark. Det enda jag skulle behöva göra var att läsa upp Kemin, Fysiken och kanske ta någon kurs i Danska sedan kanske, kanske, kanske jag skulle kunna börja plugga där... men, hej hopp då visade det sig att det ligger på motsvarande 18.7 i betyg och med mina 18.07 är chansen minimal att kunna komma in. Sjutton också. Men, som Lasse sa så skadar det inte att söka.. det enda minuset är då att jag måste plugga en massa, massa, massa i höst med både universitet och komvux för at kanske hamna o inte komma in i alla fall...
Men... jag har ju några högskolepoäng och jag tänkte testa mig på högskoleprovet... kanske det kan ha någon mindre men ack så viktig betydelse... *suck*

Har varit försvunnen några dagar från bloggvärlden. All data tid har gått till att få upp alla foton jag samlat på minneskortet och inte kunnat lägga upp för att ett litet odjur bitit sönder kamerasladden. Men nu har det i alla fall kommit upp tre nya gallerier på min hemsida. www.beccinam.se

 

I helgen hade vi ett jätte trevligt dygn tillsammans med Adams härliga uppfödare Lisette o Roger i Bjärnum. Fy sjutton vad trevligt vi hade! Man känner sig alltid så välkommen när man kommer dit. (De visade inte en antydan av att de tyckte att det var jobbigt att vi besökte dem 3x3 timmar innan vi hämtade Adam vid 8 veckors ålder ens. Tvärtom!).

När det var dags att sova så intog jag och Lasse vars en soffa i vardagsrummet. En halvminut senare snarkade min kära pojkvän om om bomber föll utanför husen. Det fanns helt enkelt inte den minsta lilla chans att jag skulle kunna sova. Detta ledde till att jag och Adam traskade ut i blåsten och sov i bilen lördag till söndag natt. Om ni nu tänker efter så blåste det ganska ordentligt den natten och kan nog förstå hur mycket det lät där ute. Trots det var det betydligt tystare i bilen än i vardagsrummet inne i varma huset ;-)

Varma huset ja… dagen efter så gick olyckligt nog familjen Loods ström och idag tisdag har den fortfarande inte återvänt! Vi tänker på er och försöker skicka ut varma tankar i etern!!!

 

Tentor är inte några roliga saker… idag var jag så spänd inför min tenta att jag började stor gråta för små saker (och några stora…) under morgonen. Men det känns som det gick vägen trots allt. Nu är det bara att vänta 2-3 veckor på resultatet. Men redan på fredag så börjar Engelskan, wuhu!!! Det ska verkligen bli spännande, i alla fall att jobba med mitt uttal och få bort den här monotona IB engelskan.

 

Idag fick jag höra jätte fina saker om Adam genom en mycket härlig ”barndomskamrat”. Tack för att du förde det vidare. Känns som om det vore ens barn som får komplimanger, så stolt blir man, hi hi.

 

Nu bär det iväg till viktväktarna. Wish me luck…

Steg ett är klart, Rebecca har duchat och är ren, dock inte engligt Adams standard tydligen eftersom han envisas med att tvätta migg = grisa ner mig igen! Han tycker väl att jag luktar konstigt. Kvar att göra nu är att bli snygg, få Adam snygg och få Lasse bort från datorn (men han är såklart redan snygg). Om 45 minuter bär det av till ett långväga 4:a manna - 1000:hunda party. Adam lille ska få träffa mor sin. Men det verkar han inte riktigt förstå trots att jag tutat i honom det ett högre antal gånger.

Jobb igår var trist som graven. Tur att man hade pojken där också. Men mindre kul var det att sitta vid två folktomma BlackJack bord en lokal ifrån varandra i två timmar. Slutligen gav vi upp efter att jag varit tvungen att spela med mig själv för att inte somna. Såg oerhört friskt ut.

1 hg plus. Får en verkligen att ångra att vi valde att äta den där falafeln/kebaben innan mötet och inte efter. Men, inte hänga upp sig på det, bara att bita ihop och fortsätta. Jag hade i alla fall inte gått upp, inte betydligt i alla fall, så det är nästan en vinst i sig om man har i baktanakrna att det var My Dog med 6 timamrs bilfärd, långt från pojken och långa väntetider med inte mycket annat att göra än att äta. Bra gjort Rebecca väljer jag att säga!

Idag efter mötet inhandlade jag två receptsamlingar: en familje receptbok (nu blir det viktväktarmat Lasse!) och en "fågel-recept-bok". Får försöka planera maten för de resterande dagarna av veckan. Men inte för lördag... då äter vi norrut :-D

Klockan 1700  igår eftermiddag:

Jag sitter i soffan och slösurfar på datorn samtidigt som en film rullar lite på tvn. Jag och Adam har precis varit ute en lång stund. Plötsligt kommer vilddjuret in från balkongen och börjar gurgla, halv-yla och småskällgnälla av någon anledning. Hmm, ja eftersom vi precis varit ute kan det inte vara det… Uteslutningsmetoden! Han kanske är hungrig för en gångs skull? Köket, häller upp mat, säger varsegod och Adam börjar så smått tugga i sig. Jag suckar förnöjt över att ha löst problemet och går ut till datorn igen. En halv sekund står Adam bredvid soffan och tittar sorgset på mig. Ännu en halvsekund senare börjar ljuden igen.

Vad är det du vill?

Jag reser mig upp från soffan för att känna igenom honom, kanske han skadat sig? Plötsligt far han ut från vardagsrummet med en hissnande fart och alla benen halkar samtidigt in i hallen. Jag följer förvånat efter in köket där Adam glatt står och väntar vid matskålen. Så fort han ser mig dyker huvudet ner i matskålen.

 

Han ville helt enkelt inte äta ensam. Älskar min lille pojk.

Har "omlärt" mig ett ord idag: fatiguée. It's French. Betyder trött... jag stod i valet och kvalet om om det betydde trött eller hungrig. Visst låter det som både och? Eller hur! Jag är "mitt nu omlärda ord".  Varför? För jag gick upp kl åtta och tvättade... och jag ska upprepa samma procedur imorgon, hurra. Vi har så äckligt mycket tvätt just nu. Vet inte alls hur det har gått till... kanske har lite att göra med att jag måste byta kläder en gång om dagen annars så börjar det krypa inom mig (Observera: ännu ett knäpphetsdrag!).

Tror att vi låter resterande knäppa, men älskvärda, drag vara osagda :-)

Jag har ingenting att säga… Ingenting. Kanske inte gör någonting. Vet inte om någon läser.

 

Är så trött på min tenta. Jag vill inte läsa mer om systematisk teologi. Vad tänkte jag som ville läsa religion i fyra år. Dumt. Det blir engelska snart. Så skönt. Jag är så himla trött på allt med det plugget jag har nu. Trött, trött, trött…. Det enda jag vill egentligen är att spendera alla tid med Lasse och med Adam men jag har hela tiden dåligt samvete för att jag inte pluggar alla mina sex timmar varje dag. Och det är ännu en sak jag är trött på… det eviga dåliga samvetet…

Inte pluggar nog.

Inte leker, tränar, busar och umgås med Adam nog.

Inte städar nog.

Inte tvättar nog.

Inte tränar nog och inte äter rätt.

 

Jag är så trött, men bara på mig själv!

Nu har jag tagit första steget till att må bättre (ännu en gång... suck) och den här gången hoppas jag innerligt att jag ska hålla ut och att jag ska få ordentligt med stöd, både hemifrån och från vänner... jag kommer inte palla det här annars även om motivationen verkligen finns där, just nu.

Jag kan nämligen se vart den vägen jag är inne på nu leder, och det är inte positivt. Jag vill slippa tyngden, plågorna och diabetesen. Viktväktar konsulenten på mötet idag frågade, eller snarare bad oss, att tänka efter varför ville gå ner i vikt. Självklart är det för att ?bli snyggare? för min del, men bara för att kunna vara mer bekväm med mig själv och med min kropp. Men det är även för det jag just beskrev: att kunna röra mig mer fritt, känna mig frisk och bli piggare. F*n vad härligt det ska bli.

Jag har börjat och slutat så många gånger på ett år som andra gjort under hela sitt vuxna liv. Och detta är säkert inte sista gången men jag har ändå goda chanser att förändra mitt liv här?

  

Någonting som däremot är mycket viktigt nu är att spara 4 points varje dag från och med söndag så att jag nästa lördag har 24 points extra att spendera på diverse göromål? som viiiiin (cidern får jag nog hålla mig borta från? där är ju 7p i en halv liter? iiiieeee). Jag tror att det kommer gå mycket dåligt med det men jag ska i alla fall sträva efter det.

Året är nu 2007. Detta är nytt. 2006 var ett oerhört bra år. Om jag har tur så kommer 2007 vara lika bra... kanske tillochmed bättre... vem vet?!

Nyårsafton spenderades på ett läskigt vuxet sätt: par-middag med grannarna med tre-rätters middag och TP-spelande. Klockan 24⁰⁰ skålade vi i 16 år gammal champagne på balkongen tills vi kände att vi hade stått där ute så pass länge som det förväntas att man ska göra och kvickt som vesslor tog vi oss sedan in i värmen, och mer tp spelande. Kan även nämna att jag vann mycket överlägset över de andra… det var mycket roligt, i alla för mig, he he…

 

I dag hade jag tänkt börja med att röja köket och få det skinande rent men efter ett jätte söt meddelande från Lasse att jag var helt otrolig och att allt var perfekt igår kände jag att jag förtjänat att sitta framför tvn och titta ännu mer på Gilmore Girls. När de börjar babbla och babbla och babbla ännu mer så känner jag hur härligt det är att de pratar lika irrationellt som jag tänker.

 

Det känns som detta kommer vara en annorlunda vinter, har redan börjat annorlunda. Julen var annorlunda men mycket trevlig. Jag brukar alltid fira en stor jul med pappa o co. alternativt med mamma o co. Med massa, massa människor. Men i år firade bara jag, Lasse och hans mormor och det var jätte trevligt! Jag lagade själv jätte mycket mat som vi åt ca en 5:e del av.  

I vanliga fall blir jag alltid väldigt deprimerad när julen är över. Det är riktigt, riktigt jobbigt. Men inte i år! Julen var jätte trevlig och jag hade fortfarande en massa saker att se fram emot: Nyår, utställningen i Göteborg med Adam, Angelica, Ayla och Zorro och helgen efter det: en mycket härlig middag och vin/cider/öl kväll i Bjärnum. Allt detta har gjort att min past-christmas-holiday mini-depression har hållt sig borta. *lycka*

 

Utställningen nu i veckan ja… den är verkligen någonting att se framemot… även om jag klart är nervös. Men jag har stort förtroende för min lilla älskling, och sä länge som han har roligt så spelar det faktiskt inte så stor roll hur väl det går i ringen. Han behöver bara titta upp på mig med sina vackra djupa ögon för att ingenting annat i hela världen ska spela någon roll… Men, hur söt han än må vara så ska det till ett rejält bad för att han ska vara presentabel på My Dog!