Mat
Jag sitter i soffan och slösurfar på datorn samtidigt som en film rullar lite på tvn. Jag och Adam har precis varit ute en lång stund. Plötsligt kommer vilddjuret in från balkongen och börjar gurgla, halv-yla och småskällgnälla av någon anledning. Hmm, ja eftersom vi precis varit ute kan det inte vara det… Uteslutningsmetoden! Han kanske är hungrig för en gångs skull? Köket, häller upp mat, säger varsegod och Adam börjar så smått tugga i sig. Jag suckar förnöjt över att ha löst problemet och går ut till datorn igen. En halv sekund står Adam bredvid soffan och tittar sorgset på mig. Ännu en halvsekund senare börjar ljuden igen.
Vad är det du vill?
Jag reser mig upp från soffan för att känna igenom honom, kanske han skadat sig? Plötsligt far han ut från vardagsrummet med en hissnande fart och alla benen halkar samtidigt in i hallen. Jag följer förvånat efter in köket där Adam glatt står och väntar vid matskålen. Så fort han ser mig dyker huvudet ner i matskålen.
Han ville helt enkelt inte äta ensam. Älskar min lille pojk.
Ha ha vilken gullunge!!
