Den Nya nya planen
Så… Då var det dags att ändra mina framtidsplaner igen. Jag vet inte hur jag kunde vara så naiv att tro att jag nu faktiskt var färdig med allt planerande, att jag hade planen klar och att jag nu kunde fokusera på att leva ut planen. Mycket lättlurat av mig.
What to do, what to do. För det första måste jag, ännu en gang, komma fram till vad jag vill jobba med just nu. Eller snarare vad jag jag vill jobba med om 3-5 år. För eftersom att den utbildning jag redan lagt ner en hel del tid på var väldigt inriktad på just det jobbet jag nu tydligen inte längre alls kan ha kvar så måste jag ju fortsätta plugga på någon annan bana. Och det är här mitt naiva ”trode-jag-var-färdig”-tänk kommer in i bilden. Jag hade en plan. En jätte bra plan. En utomordentligt fantastisk plan som förmodligen skulle ha blivit fabulöst utförd. Men icke. Så… NY PLAN!
Det finns tre yrken, eller snarare tre områden, som jag kan tänka mig att jobba med. Område ett är struket pga att det finns 5-6 personer med alldeles för mycket makt på en viss instutution. Moving on! Område 2 är att jobba med musik. Men… ah… jag vet inte… känns inte riktigt som mitt kall. Däremot är område 3 helt klart någonting som jag känner mig manad till att läsa men som jag har försökt undvika i snart 4-5 år. Jag vet inte riktigt varför. Kanske har det lite att göra med att det är en så stor förändring… kanske har det bara att göra med att jag helt enkelt inte vill bli ”vuxen”. Bah. Som om det skulle vara något fantastiskt att eftersträva. Men jag är 25 år nu och det är verkligen dags att jag bestämmer mig… IGEN.
Så… vad är planen? Den NYA planen. Jag antar att det får bli Svenska Kyrkans Grundkurs + strökurser i ett år. Därefter får vi väl se om jag vågar ta det stora steget ut i den mogna-vuxna-braiga-världen och verkligen viga (mycket passande ord i detta sammanhang helt klart) mitt liv till mitt kall (hur många tycker att jag börjar låta pretentiös och torr nu ;-) ).
Det är lustigt hur olika folk reagerar på om jag säger att jag skulle kunna tänka mig/tänker/kommer att bli präst. Antingen blir de helt shockade: ”Men du svär ju!” Ah… ja det gör jag ju! Illa. Eller så börjar de skratta: ”Yeah right” och inser sedan att jag faktiskt menar allvar, får något undanflyende i blicken och försöker släta över sin reaktion ”He he, ja men det hade du säkert blivit jätte bra som”. Andra tycker bara att jag blivit lurad för att jag gått på något så konspiratoriskt som en religiös sekt. Jepp… Svenska Kyrkan. Mycket luriga av sig ;-)
Andra tycker bara att det är toppen och att jag skulle passa hejdundrandes bra i det yrket. Vi får la se. Jag vet i alla fall att jag inget hellre vill än att få möjligheten att visa att jag faktiskt skulle passa… någon gång i framtiden…
Framtiden
Vecka 25 är förbi!
Jag saknar hundarna och Lasse jätte mycket. Specielt svårt har det varit nu under veckan då jag sovit många nätter i Dybäck. Värst var nog att jag missade min älsklings födelsedag i igår. Grattis älskling. Vi firar ordentligt i veckan istället!
Jag har återigen lyckats kasta mig in i en bana av framtidstvivel vad gäller yrkes val. När ska detta ta slut? Nu har jag och far min i alla fall utarbetat en vältänkt ett års plan som jag tänker utgå ifrån. Mer om det när det blir aktuelt. Saknar alla fina vänner som jag inte hinner med att hålla kontakt med så bra som innan, men det är fint att veta att ni istället hör av er till mig. Ibland kan det ju kännas att man alltid är den drivande kraften i ett vänskaps-förhållande, men jag är så lycklig över attt ha så fina vänner som är lika gla-a i mig som jag i dem. Ja, de flesta i alla fall. Vissa verkar inte ens veta hur man messar någon på eget bevåg. Sorgligt!
But everyone else: lövlövlöv ya!
På hemmaplan njuter Lasse av sin sista vecka i "frihet". Sen sätter han igång med sitt nya jobb som kommer kräva minst lika mycket tid av honom som mitt gör av mig. Men jag tror att allt kommer flyta på smärtfritt efter den första invänjningstiden. Och Lasse kommer göra ett superjobb på sin nya arbetsplats!
Morgonstund har gu... nix pix!
Efter två dagar på nya jobbet känner jag mig totalt förvirrad, samtidigt som om jag kommer kunna göra det här jobbet riktigt bra. När veckan är slut så kommer jag nog känna mig ganska trygg på det stället jag är på nu, bara för att bli förflyttad till en annan del av arbetsplatsen. Och när jag jag blir "trygg" där... flytt igen! Men det är ju meningen att jag ska lära mig alla delar av jobbet så det är vad som händer de närmaste veckorna. Efter de här intro veckorna har jag ingen aning om hur mycket jobb jag kommer få. Alla försäkrar mig att jag kommer ha fullt upp, men det är så svårt att veta nu. I fall i fall jag inte får tillräckligt att göra så har jag skrivit in mig på olika sommar kurser. Och idag fick jag veta att jag kom in på Juridisk översiktskurs - distans. Så jag kommer att ha att göra. Men det svider att komma att behöva köpa lagboken för i år: 1700 kr? De är ju inte kloka.
Så, allt går bra på jobbet. Egentligen är det morgonen som är mest problematisk. Ni anar inte hur stressad, och rädd att glömma något, jag blir på morgonen! Gårdagen tog verkligen priset:
Jag vaknade en halvtimme senare än vad jag hade tänkt så istället för att cykla med Marco bort till affären blev det en kortare runda. Hemma igen så bytte jag om, plockade på mig mitt VISA-kort som Lasse lånat och la det i byxfickan, fick ihop alla mina saker och tog ut hundarna i bilen. Strax innan jag skulle åka så kom jag på att jag skulle ha med mig post-avierna till några paket jag skulle hämta ut inne i Bjärnum. Men det var lite konstigt för de låg inte i jeansen jag hade haft på mig tidigare. Jag letade runt i hela huset men de fanns ingenstans. Då slog den hemska tanken mig att de måste ha halkat ut ur fickan när jag cyklade med Marco. Så med mängder av planerade bortförklaringar till posten i huvudet, tog jag bilen och följde hela min och Marcos väg och kollade av hela vägen. Och allra längst bort, på vårt lilla rast-och-vänd ställe, låg det två fina, vita avier. Så bar det av till affären. Allt gick bra med posten och jag gick in för att handla. Var är mitt kort? Inte i byxfickan i alla fall.
Så det var bara att köra hem igen och börja leta. Jag var tvungen att tanka så att åka iväg utan kort fanns inte. Tillslut fick jag inse att kortet var borta, men kanske Lasse hade lämnat några pengar hemma? Så upp på ovanvåningen... och där utanför sovrummet låg mitt VISA-kort, så fint så fint.
Till slut kom jag i alla fall till Ystad, 2 min innan min handledare dessutom! :-P
Första och andra dagens skola!
Men nu har jag i alla fall varit i Lund två dagar och det är vädligt intressant. Har haft en föreläsning i Judaistik, en i Islamolog och en i Kristendom. På torsdag blir det då en föreläsning om Buddism eller Hinduism. Tyvärr så jobbar jag ju i Hästveda mellan kl tre och fyra på torsdagar så jag missar en utav föreläsningarna då, så jag vet inte om det blir Buddism eller Hinduism på torsdag. Efter de tre föreläsningar som vi haft nu är Judaistik en tidig favorit.
Den här våren kommer det att bli mycket studerat. Nu har vi ju äntligen ett rum här hemma som är harmoniskt (sovrummet) så nu har jag ett toppen rum att plugga i tills "mitt rum" blir klart. I morgon ska jag tejpa dit skyddspappret på golvet i just mitt rum så att jag kan måla i helgen. Om jag hinner klart i helgen med målandet kanske tapeterna kan komma upp i nästa vecka. Och efter det har jag mitt efterlängtade stud-rum!
Lasse har målat väggarna i köket nu. Det blir fin fint. Jag tycker att färgen är skitsnygg, Lasse tycker att den är lite mörk. Han ville egentligen ha den ljusare, t o m grön. Men om jag fixar så att alla detaljer är gröna i olika nyanser kommer han nog att gilla det!
Hur fungerar detta???
Om någon frågar mig vad jag läser nu så säger jag så klart som det är: jag läser Kristendom - Grundkurs på Teologi-programmet.
"Jaha så ska du bli präst då?"
"Nja, jag vet inte... just nu är jag på det spåret... man vet ju aldrig... så mycket kan hända... när någon är rätt så känner man det... man kan ju inte vet a hur framtiden ser ut... osv."
Tänker och känner jag verkligen så? Näpp, inte ett smack. Jag hade inte sökt programmet om jag inte verkligen kände att det var rätt val och att jag vet vart jag vill att det ska sluta. Men det kan man inte säga av någon anledning.
Jag tror inte att många som läser som student vid lärarhögskolan i Malmö skulle säga att "nja jag vet inte vart jag slutar som" eller att någon som läser ekonomi, medicin eller psykologi på ett program skulle säga så och kunna stå för en majoritet av sina kursare.
Men då jag bara läst en enda futtig vecka av en sex år lång utbildning så räknas inte mina framtids visioner. Inte ens inför mig själv. Och det är bara för att det är teologlinjen jag läser. Skumt va?
Den historiska gudomligheten
En lustig detalj är hur en del av mina kursare reagerar på att studera kristendom, och framför allt bibliska texter, på ett akademiskt sätt. Det verkar vara oerhört svårt för dem att ta ett steg tillbaks och se kritiskt på "texterna" så som vilken text som helst! Självklart är de ej heller "vilken text som helst" för mig, men jag upplever att jag får en starkare förståelse av att lära mig mer om varför en viss text blivit nertecknad och inkluderad i Bibeln.
T ex kan jag lättare ta till mig de smått våldsamma partierna i Gamla Testamentet/Hebreiska Bibeln/Första Testamentet (vilken term ska man välja för att inte trampa på några tår?) genom att jag inser när de är skrivna som t ex under fångenskapen i Babylon. Så genom att lära mer och studera texterna ur ett historiskt perspektiv kan jag förstå varför den gudomlighet som jag ansett varit älskvärd och förlåtande, ter sig i andra äldre texter som hämndlysten och våldsam.
Vi får se hur det kommer fungera längre fram under kursen. Mycket spännande att se vad man kan få utbyta i form av åsikter och verklighetsuppfattningar!
Back to CTR!
När vi väl flyttat till huset kommer jag spendera mer och mer tid på biblioteket där, nu när hundarna kan ha det så bra och vara ute i hundrastgården medans jag är på mitt "arbete".
Mamma kommer hit kl tolv. Hon ska få äran att passa vovvarna medans jag är i skolan. Ingen som vill passa dem två timmar i morgon, på onsdag eller på måndag???
Jag har inte fått läst all den kurslitteratur jag ville ha fått klar innan jag börjar idag. Måste verkligen anstränga mig längre fram så att inte saker, som nu, kommer mellan hela tiden. Det absolut viktigaste är klart hundarna, men därefter kommer studierna. Det enda som jag alltså får låta komma mellan studíerna och mig är hundarna. Så, nu var det bestämt!
Sex års utbildning kvar!
Jaha. Som tur är så såg jag att pastoralinstitutet minskat sin utbildning från 1 år till ett halvår. Alltid nått! Men det blir ändå en plugg tid på 6 år i stället för de 5 år - 5,5 år som jag hade räknat med. Får se om man kanske kan läsa några kurser parallet. Man vet aldrig!
Skola i höst
Valet är så svårt. De ligger så nära varandra mina två val, och ändå så långt borta. Men de ligger nära "mitt hjärta" båda två. Herregud, jag hoppas verkligen att det är rätt val jag gör. I detta yrke kan jag få göra allt jag vill, i det andra, ja, jag tror inte att där är samma möjlighet. Det känns som en "fulare" och mer "tävlingsinriktad" värld.
Detta kommer bli bra. Det känns så tryggt inom mig. Som om jag äntligen kan luta mig tillbaks och plugga med ett mål. Fast, det är ju också lite sorgligt... det är ett slut på pluggandet. Hade jag fått hade jag "pluggat" resten av livet. Jag älskar att plugga! I alla fall sedan jag slutade IB :-P
När jag blir stor
När jag var liten och hade sett "Joseph and the..." så bestämde jag mig för att jag skulle bli musikalartist. Det tog många år, närmare bestämt 5 år, innan något annat yrke dök upp på radarn. Men musikalartist är fortfarande en dröm som nog alltid kommer finnas.
I åttan tvingade jag till mig en praktikplats på ett församlingshem för att jag hade blivit mycket intresserad av prästyrket. Tyvärr var pastoratet jag växte upp i inte vidare bra på att ta vara på ungdomar som ville engagera sig inom kyrkan. Synd men sant. Under ett bra tag så funderade jag mycket på det.
Under gymnasietiden så tänkte jag inte så mycket på framtiden. Jag så mest fram mot studenten och framtiden. Hade väl en miljon olika framtidsplaner som inga var speciellt viktiga.
Efter studenten hade jag en svag stund när jag trode att ekonomi var min grej. Aj, aj vad fel jag hade!!! Så inget mer om det...
Sedan tänkte jag "präst" igen, sedan översättare, gymnasielärare, mer engelska universitet plugga, veterinär och självklart operasångerska.
Så vart står jag nu? Jag vet inte. Men det löser sig.
Falling Angels
Det känns som om det tog lång tid att läsa boken, när det trots allt var så sent som igår eftermiddag jag öppnade den. Men jag har läst så intensivt för att kunna hinna med allt annat till alla andra delkurser att all tid man satt och läste en "bra" bok kändes bortkastad. Är ju så van att alla böcker man läser till "skolan" är jobbigt, tunga och framför allt tråkiga (jag säger bara: Great Expectations!). Jag var lite skeptisk innan jag började för författaren, Tracy Chevalier, har trots allt skrivit Flickan med Pärlörhänge och den gillade jag inte alls (även om filmen var helt oki). Men, slut dom: Jag gillar boken.
Jag har redan kommit fram till vad mitt ämne ska vara i den 300-500 ord långa "reaktions uppsats" (response paper) vi ska skriva till nästa vecka. Författaren Charles Dickens nämndes faktiskt vid ett par till fällen (4) i boken så jag tyckte det vore intressant att ta upp det till diskussion. Får se om jag kan få ihop information så det räcker, men jag tror inte att det ska bli något problem.
Ännu en glad plugg-nyhet är att jag faktiskt fick plats i den grupp jag ville till den "stora" uppsatsen vi ska skriva i vår på hela 1500 ord (efter EE på IB så känns det relativt lätt överkomligt). Det blir "Britain during the Renaissance" vilket innebär Henrik VIII, Elisabeth I och Shakespeare. Underbart! Nu ska jag bara lyckas välja ett område att skriva om!
Andra bloggar om: Utbildning, Skola, Engelska, Uppsats
Allvar med plugget!
Inhandlade de flesta av mina kursböcker idag men fick låta bli att köpa de allra dyraste (Longman Dictionary och Longman Pronounciation Dictionary). Får se om jag kanske kan köpa dem längre fram på kursen... :-/
Nu ikväll är det mycket plugg som gäller. 6 kapitel i Illustrated History of Britain, en del Phonetics läsning och såklart Big mouth & Ugly girl för den ska vara utläst den 7 Februari. Men det är kul saker alltihop så det ska nog gå bra... om bara huvudvärken ville ge sig också... suck.
"Vid ett vägskäl i ditt liv..."
Jag tänkte då utveckla mina något deprimerande tankar ifrån gårdagen om utbildning, min egen för att vara mer exakt, och de olika vägar jag skulle kunna tänka mig.
Först har vi då att bli Lärare.
Inte alls en omöjlighet tycker jag. Jag läser då engelska i 1.5 år, ett annat ämne i 1.5 år och sedan gymnasielärar-linjen i 1.5 år. Klar om 4.5 år alltså. Inte alls fel. Men är det det jag vill? Visst, jag skulle nog kunna vara pedagogisk och hela faderuttan men, tja, jag vet inte riktigt.
Sedan har vi då att bli Översättare.
Mer spännande än att bli lärare, definitivt, men också betydligt osäkrare. Alla yrkeskategorier där den vanligaste beteckningen är "frilans" har alltid känts lite "iiiii" för mig. Men, kanske är det oerhört intressant? Jag gillar ju verkligen språk, även om jag bränt mig ordentligt på Franskan (tvi!). 120 p krävs (3 år) för att bli antagen på Översättarutbildningen (2 år). Allt som allt tar utbildningen 5 år.
Sedan har vi då det här med att bli Ekonom!
Det gick ju inte alltför bra för mig när jag startade på Företagsekonomin, de första 20p. Mest för att jag inte hade den minsta gnutta med motivation att plugga efter fyra dumma år på IB (Felicia! IB är faktiskt jätte kul och man får världens bästa vänner där, men fyra år är riktigt hemskt!!!).
Om man nu ser krasst på det hela så skulle det ta 5.5år för mig att bli färdigutbildad ekonom f.o.m nu (1.5 År Engelska + 4 År Ekonomprogrammet).
Men!: OM jag pluggar 10p Handelsrätt i höst och 10p Statistik i vår jämte Engelskan så tjänar jag in ett halvår. Och engelskan kan jag använda till viss del i mina valfria poäng, Om jag vill. Då är vi nere på en utbildningstid på 4 år. Inte dåligt.
Men, vi får se vart jag är om ett år. Det är då allt detta kommer vara av intresse. Men det skadar inte att fundera redan nu. Min käre Far ringde idag och var smått oroad av att jag inte bara kunde ta det lugnt och bara göra det som är viktigt just nu. Men jag tror att det är bra att fundera. Visst, jag kör ibland ner mig i avgrunder då det känns som om allt kommer gå åt pipan och att jag aldrig kommer komma på vad jag vill göra. Men det är bättre att jag funderar mycket om tillslut kommer på exakt vad det är jag vill göra, än att jag bara tar nått i högen och sedan om 15 år kommer på att "Oj då, det var ju inte alls det här jag ville syssla med... upps!"
http://bloggkartan.se/registrera/4095/burloev/
Tårar
Att bli veterinär...
För att tänka på annat igår kände jag mig oerhört superaktiv. Inte så att jag städade eller gjorde något annat vettigt egentligen, men jag hade huvudet fullt med en massa, massa information. Det började med en massa planer om hur jag ska börja aktivera Adam mer vilket lede till en massa utställningsträning och sedan vidare till hur man på det mest praktiska sätt har hunden predvid cykeln (tackar Sara för tipsen!).
Nästa steg var att som vanligt krisa om vad jag ska bli när jag blir stor. Har gått och tänkt på veterinär ett tag men då jag inte har 20.0 som vissa andra IBnördar (:-P) har jag inte en chans. Då upptäckte jag veterinär högskolan i Danmark. Det enda jag skulle behöva göra var att läsa upp Kemin, Fysiken och kanske ta någon kurs i Danska sedan kanske, kanske, kanske jag skulle kunna börja plugga där... men, hej hopp då visade det sig att det ligger på motsvarande 18.7 i betyg och med mina 18.07 är chansen minimal att kunna komma in. Sjutton också. Men, som Lasse sa så skadar det inte att söka.. det enda minuset är då att jag måste plugga en massa, massa, massa i höst med både universitet och komvux för at kanske hamna o inte komma in i alla fall...
Men... jag har ju några högskolepoäng och jag tänkte testa mig på högskoleprovet... kanske det kan ha någon mindre men ack så viktig betydelse... *suck*
