Beccinam

Marco börjar nog känna lite harmoni med tillvaron här hemma nu. Det är mer än vad man kan säga om oss andra för oj vad mycket bus det händer över allt. Är det inte Adam som slitit sönder ett gossedjur så är det Marco som stulit ännu en läskflaske-kork. Och är det inte Marco som klättrar upp på vardagsrumsbordet så är det Adam som rumsterar bland all nyvättad tvätt. Men vi älskar våra charmtroll. För troll är de! Riktiga bortbytingar, fast söta sådana!

I onsdags var Frida här tillsammans med Ikaros och Oscar. Oj vad kul hundarna hade alla tillsammans. Marco, som var så rädd för Adam i börja, hade nu inget problem med att kaxa sig till tusen mot den nästan ett år äldre Ikaros. Modigt/tokig liten krabat!  När vi väl kom hem hit bjöd Lasse alla vovvarna på vars ett gris öra, och efter att ha bytt och haft sig så slukade hundarna dem i ett nafs och såg sedan uppfodrande på min pojkvän för påfyllning.

Torsdagskväll fick vi alla fint besök ifrån Bjärnum. Lisette lyckads slita sig från sina underbara döttrar och spenderade en trevlig kväll tillsammans med mig, vovvarna och "Förhäxad". Fast, det var inte så mycket av avsnitten som fastnade utan det var mest ett oändligt pladdet från oss båda som överröstade den just då ganska onödiga tvn. Och tror ni inte att snälla butiksägaren Lisette hade med sig en massa gotte till mina underbara vovsingar? Självklart hade hon det, kennel-mamma som hon är :-D

Fredag var det dags för stipendieutdelning, men vad skulle vi göra med Adam och Marco. Även om vi tycker att de är mer väluppfostrade än de flesta barn så tror jag inte att samhället som helhet håller med. Än en gång blev det "Kennel-mamman: to the rescue!". Medans vi fick sitta på kultur huset och lyssna/sjunga i tre timmar fick hundarna busa som vildar i Bjärnum. Ibland vore det inte dumt att vara hund!

Igår, lördag, fick hundarna åka med in till stan för en trevlig promenad/miljö-träning. Oj vad mycket uppmärksamhet de fick! Och det var ju inte alls fel för det var ju meningen att "utsätta" dem för mycket folk, särskilt Marco då hen levt i en ganska skyddad miljö där det väl körde förbi en bil typ varannan tisdag :-) Men så bra de skötte sig, båda två. Marco hade mest nosen ner i marken för att hitta godis/mat och jag vet inte hur det gick till, men han hittade alltid nått! Adam var mest fokuserad på att han skulle gå först och hälsa på att först!

Idag ska jag se om inte det går at övertala Lasse till att gå en liten längre promenad i det fina världen. Ja, när alla andra åtaganden för dagen är avklarade!

Foto 1-2: Frida
Foto 3: Rebecca