Beccinam

Varför kan inte bara mitt liv vara lagom? Det hade underlättat en massa. Eller om det inte vore lagom kunde det inte istället varit helt extraordinärt? Det hade också underlättat. Varför vara ett tufft mellan ting? Det är jätte, jätte dumt förstår ni!

För det blir aldrig så där lugnt och tryggt. Jag hade sett fram emot att äntligen, äntligen, äntligen får bara slappna av och koncentrera mig på mitt liv. Men inte det inte. Baha! Men, det ordnar sig så klart. Jag är förbaskat bra på att dra mig upp på toppen igen men den här lilla dolken i ryggen kliar litegrann. Någon som vill dra ut den tack?

“We were gonna do dumb things like hold hands through the daisies going 'tra la la.'”