Awesome Life!
London, lite religiös planering
En ny människa
Lina skrev för ett litet tag sedan om att man ska våga ta tag i sådant som han inte alls vill men egentligen måste. Oj vad jag gjorde den här veckan. Och med fantastiskt resultat! Är fabulycklig! Mer om det... om ett bra tag framöver :-D
Men det absolut mest underbara just nu är att igår föddes min lilla guddotter. Hon är helt underbar (enligt bild i alla fall men eftersom hennes föräldrar är så fina och bäst kan hon ju inte bli annat!) och jag hoppas att få träffa henne snart. Otroligt vad livet är fullt av underverk!
Det blev ingen “avrapportering” den här veckan utan kör dubbelt upp nästa torsdag. Allt är helt underbart här hemma.
Love yourself!
Sådana här inlägg går bara att älska!
Det får en att tänka till och uppskatta hur långt man redan har kommit. Själv har jag min älskling här hemma som peppar mig hela tiden och som konstant berättar för mig hur fantastisk jag är, hur het jag är, hur duktig jag är osv.
Det är en otrolig välsignelse att ha det och det hjälper verkligen. Men det är klart att jag måste själv lära mig se allt detta själv också men jag tycker att jag blir bättre och bättre. Vi har ingen helfigurspelgel hemma men så fort jag kommer någonstans stannar jag ofrivilligt till och kollar förundrat över min kropp-i-förändring. Har blivit en sådan där ego-människa som inte kan låta bli att titta sig själv i spegeln och det är ju en härlig förändring från att aldrig vilja titta mig själv i spegeln. Wuhu.
Senaste negativa tanken jag hade var att jag blev lite depp i omklädningsrummet här om dagen för att jag hittade supersnygga shorts på MQ som passade toppen bra. Men när jag tittade... och tittade... och tittade på mina lår blev de helt plötsligt enorma. Och det blev inga shorts. “Attans att mina lår inte har förändrats alls...” tänkte jag (not true!). Men sen insåg jag att “Jepp, jag har gått ner 15+ kg men jag har fortfarande knappt 20 kg kvar!” Jag går ner jämnt över hela kroppen vilket gör att resultaten inte syns jätte snabbt men det syns över allt!
Så väl hemma tog jag en ordentlig titt igen och insåg hur sjukt snygga mina ben blir... och hur fantastiska de kommer bli när jag sprungit i några månader till. Yeay!
Mina 3 favoritsaker med min kropp:
Mina ögon - De tindrar så vackert...
Mina handleder - Hur stor jag än är så håller de sig alltid någelunda smäckra och nu är de vackrare än någonsin
Mina boobs - No comments ;-)
Spread the word - Vilka är dina 3 favorit saker med din kropp???
S H E - No way 2011
Men jag har i alla fall varit inne idag och kollat bansträckningen (loppet gick igår bara så att ingen tror att jag faktiskt kommer springa det här loppet i år!) och ett varv borde jag i alla fall klara med den kondition/styrka jag har nu. Eller? Blir ju en bra och strukturerad bana att använda till backträning!
140m stigning. Inte att leka med!
Idag: Sömn, 7-8 km och fredagskul... sen mer sömn. Yeay.
Så helt underbart!!!
Trassel ve och fasa
Usch och ve och fasa blä och pust - Hatar att gå upp tidigt på morgonen (och ja, för mig är tidigt klockan sju även om jag vet att det är lyx för många).
Trissel trassel usch och ve och fasa - Mitt hår är supper frizzigt i topparna och mår inte alls bra. Vilken himla tur att jag ska klippa mig i dag då.
Väg och våg och usch och ve och fasa - Har ju haft en lite kost-dip i några veckor nu men tog tag i saken i måndags och sedan dess har det fungerat bra. Kanske inte syns på vågen idag men nästa vecka IT WILL SHOW!
DAGENS BTW: Hittade en artikel på fitnessguru.se där man genom en (väldigt förenklad formel) kunde räkna ut sitt energibehov för viktminskning. Min landade på 2137 kcal/dag. Det är vad jag trodde att jag skulle äta när jag INTE vill gå ner i vikt. Men som sagt... mycket förenklat och bla bla bla... Siffror är ändå alltid kul även om det egentligen inte spelar någon roll för en (blivande liten) viktväktare som jag!
Dutch Treat!
Lärde mig ett nytt begrepp idag: Dutch treat eller Going dutch vilket betyder att parter delar kostnaderna för en aktivitet. I like that. Tänk vad man kan lära sig av Desperat Housewives!
Detta med delad kostnad fick mig osökt att tänka på förtjänst - kostnad = +/- vinst/förlust!
Ibland, som dagar som den här, kan det vara svårt att få kontot att stanna på vinst. Datorn kallar, sängen är mysig, tvn är spännande och så vidare. Träning och hälsa och vinsterna av det samma känns långt borta. Men tack vare alla fina motivations-meddelanden idag så är jag mycket mer postivit så varför inte plocka fram de där vinsterna så att jag har dem svart på vitt? (Eller snarare svart på #efefef ;-) ).
Jag blir smalare - Jag har alltid varit “rundare”. Folk har sagt om mig att “Oh Rebecca... hon är så söt även om hon är... lite större”. Tänk om jag en dag kan nå fram ända dit. Så häftigt.
Jag blir gladare - Nu när jag har gått ner en tredje del av min totala planerade viktnedgång så är jag så mycket gladare. Jag ser bilder på mig själv och mår inte illa.
Jag blir friskare - Diabetes, högtblodtryck, smärtor... risken för att få allt det där försvinner.
Med alla de där förtjänsterna vem skulle vilja sitta framför tvn istället för att gå ut och promenera!
Så genom att fortsätta kämpa, fortsätta motivera och TA HJÄLP, så ska jag dela kotaden för mitt dåliga leverne om och om och om igen tills det bara är en minilat liten kostnad.
Några tips har jag tagit till mitt hjärta för dagen
“...ibland funkar det att bara genomföra, utan för mycket tankeverksamhet inblandad...”
“Lite är bättre än inget :)”
“Blir bara värre ommman klankar ner påmsig och säger att man är lat, det är du inte och det ska du bevisa nu! ut och spring kvinna!';)”
“Lägg din fokus på det du gör, inte det du misslyckas med.”
...och tack alla ni som gjort det lättare att dra mig upp ur självömkan!
This isn’t about winning a game, its about fixing what’s broken.
Ett 100% icke världsomvälvande inlägg!
Idag har jag: Vaknat upp bredvid älsklingen, promenerat, tittat lite på Hornblower (som faktiskt verkar vara helt ok vilket är positivt eftersom jag måste se heeeela serien... tydligen!), varit på invägning på ViktVäktarna (resultat dyker upp här i morgon *spänningen stiger*. It’s a good one!), kört upp till Vesslarp och fått Dean och Clark om-rabies-vaccinerade (duktiga Rebecca upptäckte att Clarks sista godkända dag var i morgon... good save!), spenderat några tillar med att: röja hemma, lära mig en ny låt inför körövningen och starta elden, åkt och kör/kvartette-övat inför påsken och nu skrivit en lång lista över sin finfina dag så att alla kan bli gröna av avund på mitt underbara liv!
För tillfället
- Fryyyyser jag... tydligt tecken på att fettförbränningen dragit igång igen
- Har jag konstant träningsvärk i rumpan av de allt längre promenaderna
- Väntar jag på att få hämta Boyfriend i Hässleholm. Yeay!
Dagens (eller förmodligen månadens!) bästa: Viktor har blivit morbror och jag själv har blivit framtida-ingift-moster till världens sötaste lille pojkvasker!
Näää minnsan. Det blir inget djupt/diskuterande/meningsfullt inlägg idag! Detta var vad det blev. Punkt.
Ps. Varför hatar katter mig och känner sig manade att straffa mig för något? Kan inte aaaaaalls förstå detta! :-D
6 månader förgyllda av Kärlek!
Rebecca Hjärta Viktor
Den 12 oktober 2010 sedan frågade jag, bokstavligt talat, om jag hade chansen på Viktor. Och tänk det hade jag! Sex månader senare är jag lyckligare och tryggare än vad jag någonsin varit i hela mitt liv.
Lyckligare för att vi har varandra.
Tryggare för att han har mig.
Vår dag idag. Älskar dig. Puss
Hundrastgården 7/4-11
Lovin lovin!
Motivation... inställ dig!!!
För tillfället: Sitter jag iklädd fleece tröja och halsduk, under två täcken och med en värmefläckt mindre än två meter bort, och försöker dra ut på tiden genom att skriva om… någonting. Mina fingrar är lika böjliga som istappar och deras vanliga flygande färd över tangenterna har reducerats till en promenad i kvicksand. Efter en vecka nere i mitt andra hem i Lund så hade temperaturen i vårt Bjärnum slott sjunkit ner till behagliga 6 grader. Nu har jag underbart roligt med att sitta och vänta, elda, värma… urkul! Not.
Fundering just nu: Vedpanna är verkligen trevligt i den ekonomiska aspekten men när det kommer till bekvämlighet ligger det långt ner på listan. Oljeeldning däremot är väldigt smidigt men usch vad dyrt det är. Och inte heller gillar jag hur dåligt det är för miljön, även om jag inte är någon allmän grön-Nisse. Släckte inte ens ner under Earth Hour för även om jag förstår poängen med hela cirkusen försöker jag hellre hjälp miljön på andra sätt.
Bästa just nu: Hur otroligt söt Dean är där han sover i soffan bredvid mig. Så söt att det faktiskt gör lite ont i mig. Älsklingen. (Under honom ligger täcke nummer tre som faktiskt har fått åka av eftersom värmen gått upp. Ett täcke som nu får åka i tvätten i morgon. Men han är så söt!)
Sämst just nu: Att det kommer gå åt pipan på invägningen den här veckan. Undrar om vågen kommer att chockeras över första pluset sen start. Hjälp. Tänk om jag inte hittar motivationen veckan som kommer? Träningen fungerar fortfarande bra men maten måste också sitta som den ska
Man vet att...
Tv = MAT!!!
När jag tittar på tv vill jag alltid ha någonting att tugga på. Utan undantag. Ibland är det riktigt svårt att hålla någonting från att slinka ner i strupen.
För att undvika fällan brukar jag alltid se till att ha någonting att göra som att bläddra i tidningar, läsa inspirerande bloggar (absolut favorit är Robines Värsta Feta Bloggen) eller skriver saker. Men man missar alltid lite mer av tv-programmet än vad man vill. Någon som har tips på vad man kan sysselsätta sig med istället???
Idag känner jag mig allmänt träningsomotiverad. Ska gå ut med hundarna nu en lagom runda men jag borde träna senare ikväll efter att jag varit iväg inne i Hässleholm. Gaaaah för att vara så trött som jag är just precis nu.
Ooo btw så var jag hos fru doktor idag som äntligen gav mig medicin som förhoppningsvis ska hjälpa mig att bli av med alla hemska andningsproblem på kvällarna och de ändlösa hostningarna efter varje träning. To be continued…
Sova. Jag vill sova. Latmask!!!
Hejdå...
...mr Winter!
I morgon när vi vaknar är det vår. Very nice!
Från:
Adam busar i snön, vintern 09-10
Till:
Adam myser i solen, våren -11
Ba-humbug
Ni kanske tycker att det är konstigt att jag inte har uppdaterat bloggen. Men som ensamstående fyrhunds-matte, hur mycket kan det egentligen hända? Svaret är: ALOT! Det är nämligen inte så att det inte funnits någonting att skriva om… Det har bara inte funnits någon tid att skriva!!!
Lite saker har i alla fall hänt som jag ska försöka snabb-spols-mässigt att referera:
# Triple Dog Show i Jönköping
’
Jag har varit på lite icke-hundutställningssugen-humör de senaste månaderna. Inte så att det inte har varit kul när man väl varit där och det har ju gått jätte bra när jag varit iväg… entusiasmen har bara inte varit där. Men efter dessa tre dagar i Jönköping är min entusiasm fulltoppad. Yeah!
Super roliga dagar. Söndagen bringade med sig en BIR-valp vinst för lille Dean och Clark var lite av en CACIB magnet genom att koppla greppet om två stycken under söndag och måndag. Jag och hundarna hade sällskap under hela äventyret av Anna och Mischa som bodde över och förgyllde våra dagar extra mycket.
Tredje dagen var lite läskig för Mr Dean. Alla okända människor var jätte farliga och helt klart ute för att skrämmas. Så blir det nämligen när man är en fortfarande ganska liten kille som gett 100 % under tre dagar. Sen var det skönt för lillen att somna i bil med huvudet nära matte.
# Felicias Studet från HEMSKA bläiga IB
Hon var väldigt glad och väldigt vacker! Fotade oss glatt från flaket och förstörde precis alla möjligheter att ta fina bilder på henne genom att skratta precis hela tiden. Faster Åsa överraskade mig med att ”glömma” att fråga mig om jag kunde tänka mig att sjunga för min underbara student på skivan utan lät mig smått överraskad höra mitt framträdande annonseras ut från scenen. Vilket jag personligen tyckte var underbart!
Grattis lilla Fia. Du är bäst!
Hon är i Australien. Kom Hem Igen Nu!!!
# Midsommar
Jag har blivit inbjuden till midsommar fester. Wow. Wow. Wow. Helt sjukt…
# Kvartetten
Efter en skakig början med lite knäppa omständigheter så övade jag och mina tre ”kvartett-kollegor” hela våren för att bli samstämmiga (muahahaha). Och den 13 Juni 2010 var det dags för premiären. Och det kunde inte ha gått bättre om vi så hade övat i en evighet extra. Wow. Jag kan knappt vänta tills vi sätter igång till hösten igen!
Dreams
Just because wishes don’t come true and prayers aren’t answered, does not mean they're not important.
Sometimes the best thing you can do is to hope for something that one cannot have or to desire something you know is bad for you.
But sometimes, just sometimes, I wish that prayers could bring you what you hope for and desire.
Blog Dearest 1
Varför kan inte bara mitt liv vara lagom? Det hade underlättat en massa. Eller om det inte vore lagom kunde det inte istället varit helt extraordinärt? Det hade också underlättat. Varför vara ett tufft mellan ting? Det är jätte, jätte dumt förstår ni!
För det blir aldrig så där lugnt och tryggt. Jag hade sett fram emot att äntligen, äntligen, äntligen får bara slappna av och koncentrera mig på mitt liv. Men inte det inte. Baha! Men, det ordnar sig så klart. Jag är förbaskat bra på att dra mig upp på toppen igen men den här lilla dolken i ryggen kliar litegrann. Någon som vill dra ut den tack?
“We were gonna do dumb things like hold hands through the daisies going 'tra la la.'”
Män
MÄN
Män män män män män män män män män män män *andas* män män män män män män män män män män män män män män män män män män män män *andas* män män män män män män män män män män män män män män män män män män män män män män män män män män män män män män *pust* 1000 grodor ska man kyssa innan man hittar rätt… har väl ca 523 stycken kvar då eller något.
Män män män Men… varför är då alla dessa män? Varför kan inte ett exemplar ha ”allt” (på gott och ont)? Att få en liten bit där och en liten bit där är himla ansträngande… och inte alls så där trevligt och omväxlande som man skulle kunna tro!
Jag menar… jag är helt bäst (förutom att min grammatik-och-svensk-ordföljds-kunskap tydligen gick på semester samma stund som jag påbörjade detta oerhört djupa inlägg)...! Så i teorin borde det flockas med karlar som är redo att påbörja deras framtida, mycket lyckliga liv tillsammans med mig. Och, tja, jag kan väl erkänna att det har funnits kandidater. Här kommer vi till nästa brännpunkt: Varför kan inte jag ens bli en smula intresserad av dessa ypperliga och lämpliga kandidater? What??!! My bad-boy preference… why?
Tur att jag i alla fall har tre pojkar som tycker att jag är solen/ljuset/ledstjärnan i deras liv. Synd de råkar vara så otroligt håriga och tänker på mig som mamma… och ja, att de är hundar förstås… :-D Nä, nästa inlägg måste helt klart handla om dessa ljuvliga och håriga monster!