Beccinam

!!??SNÖ??!!



Nä nu...

Linser jag köpte till mitt Twilight-Buffy-SUpernatural-födelsedagsfirande i februari och som jag igår använde när jag och Therese var och såg Eclips!

Men… jag kan verkligen inte komma på något spännande alls att blogga om. För tusan.

På måndag börjar jag utbildningen i Malmö. Jag har tänkt att vara otroligt seriös och göra någonting av mig själv när jag väl är där. Men som med alla mina andra hälsoplaner går det väl åt skogen med det. Kanske måste tro på mig själv lite mer bara. Vem vet.

”Mitt rum” blir mer och mer klart. Det är typiskt mig dock att tro att en sak ska vara totalt förlösande för hela min existens. Som just nu tror jag, med full övertygelse, att när rummet blir klart kommer jag att ha total ordning och reda i resten av huset, utan undantag (delusional party-of-one). Men strunt i det… nu kan jag ha all mitt skräp, kläder, böcker och annat skrafs i det rummet så kan jag i alla fall ha mindre att hålla reda på i andra rum.

Jag har haft en sådan otur den senaste tiden att det nästan börjar bli fjantigt! Inte för att jag ska klaga, i övrigt har jag fantastisk tur med nästan precis allt. Men världssjälen kände väl att det var dags för mig att känna av verkligheten en smula.

Mitt halvljus gick sönder för miljonte gången och eftersom jag jobbar lite mer just nu (dels för att spara ihop lite extra pengar inför jul, renoveringar och allt jag vill göra med och för hundarna, dels för att Sara + pappa skämde upp mig en massa med sitt prat om ekonomi och framtid) så fanns det ingen tid mån-fre  veckan som det hände för att fixa till det. Men, bra på att spela hjälplös som jag är (i alla fall på telefon) fick jag en verkstadskille till att hjälpa mig att byta lamporna på lördagen. Så de byttes och betalades. Och jag blev pank. *Snyft*

Så tidigt under söndags morgonen när jag skulle köra en kort runda fungerar inte lamporna igen!!! Eftersom vi skulle fira mamsen på kvällen ordnade jag med att Bella skulle hämta mig i Lund vid tåget och en massa annat krångel uppstod. Men! När jag skulle köra bort till affären för att handla fika till mina finfina gäster som kom några timmar i söndags (och även tog med sig två kaniner, wuhu!) så fungerade lamporna igen. Hurra! Allt blev plötsligt så mycket lättare.

Så mot kvällen sätter jag i min fd pålitliga bil och kör iväg med kurs Sövde. I höjd med Höör blir allt mörkt. Inga halvljuslampor. Aaaaaa!

Jag hade lika långt ner till Sövde som hem så jag fortsatte på min redan anlagda kurs. Men oj vad jag hatade varenda mötande bil som var tvungen att köra just där och retas med sina, vackra, fungerande halvljuslampor! Jag var oerhört avundsjuk.

Mamma och jag bytte i alla fall bil sen när jag skulle köra hem. Så hon skulle ta och få mina lampor bytta i måndags (då jag, såklart, jobbade). Men, måndagseftermiddagen gav mig detta glädjande budskap: punktering på min bil! Förmodligen har jag kört på något när jag parkerade bilen hos mamma, men det känns himla orättvist!

Nu har jag i alla fall halvljus och nytt däck på bilen. Mamma kom upp med min vackra, silver springare och den var både nystädad och ny dammsugen. Vilken grej!

Varför kan inte värmen i mitt hus vara normal??? Om man ställer in pannan på det "optimala" läget så blir hela huset som en enda stor bastu. Det går inte ens att sova i sovrummet utan att ha fönstret lite på glänt. Vilket gör att värme-avläsar-grejen märker att "oj vad kallt det är nu" och därmed pumpar på ännu mer värme. Dessutom så är det inget kul att duscha i skållhett vatten utan tryck heller för den delen.

Om man nu istället skulle sänka ner värmen till en mer lagom värmenivå som gör att man dels kan avnjuta en normal dusch plus att värmen på nedervåningen är precis lagom, ja, då blir trycket i rören för lågt och varmvattnet lyckas inte ta sig upp på övervåningen. Och detta resulterar i: Iskyligt på övervåningen! Varför måste jag leva med detta monsturium?

Jag hoppas att alla sitter där ute och bara väntar på mitt nästa inlägg. Är det så??? Ja jag tänkte väl det.

Nu har jag börjat arbeta igen. And I löv it! Har inte varit där så många dagar än men känns mycket bra. Efter att ha jobbat hela sommaren långt bort är det så skönt att jobba med "samma" sak fast mycket närmare. Och arbetskamraterna verkar toppen.

Jag förändrades väldigt mycket under sommaren. Inte ytligt och kanske inte så att det märks tydligt. Men jag blev starkare, mer beslutsam och hoppfull. Och det var något som verkligen behövdes just då. Nu när jag fått chansen att arbeta inom samma område igen är jag överförtjust. Vi får se hur mycket jobb det blir men jag är nöjd med vad jag får.

Hur kan ett jobb göra så mycket för självkänslan? Att börja arbeta, även om det bara var under sommaren och nu några dagar då och då, så gör det gigantisk skillnad. I alla fall de dagar så man gör ett bra jobb. Man kommer hem och känner sig nöjd och upprymd över att ha gjort någonting. Det är inte som om jag varit sysslolös tidigare men det är inte samma sak att plugga.

Nu ska jag bara få hela paketet att fungera. Ska få in ett rullande system med jobb, studier, musik, kyrka, träning, kost, kör, HUNDARNA och alla underbara vänner. Det är bara att lösa helt enkelt.

Jag har börjat jobba lite extra igen. Samma jobb som under sommaren men aningen närmare. Fortsätta att köra 1,5 h en väg(!) är verkligen ingenting som lockar. Men jag har haft turen att få jobb närmare hemmet.

Se eftersom jag har tänkt jobba lite extra mest för att det är intressant så funderade jag på att kanske hitta något bra hunddagis till hundarna där de hade kunnat få spendera 2 dagar i veckan istället för att sitta hemma och vänta i hundrastgården på att jag kommer hem. Knappast så att de lider av det men även hundar mår ju bra av omväxling och att få sin hjärna stimulerad av nya miljöer, hundar och människor. Så alla tips på bra hunddagsi i Hässleholm-Kristianstad trakte välkomnas.

Pengarna som blir över när jag nu är så vuxen så att jag jobbar ska sättas in på 2009-kontot. Snart dags för att utöka flocken eller? Nja, det är ganska skönt att slippa ha valp ett tag. Samtidigt finns det inte mycket som kan mäta sig med glädjen hundarna ger.

Så det händer mycket nytt här i Bjänum.