Beccinam

Hejsan!  

Ni brukar alltid behöva lyssna på när min mamma pratar med idag är det jag som snackar. Min syster Cordelia utmanade mig på "10 snabba" och här har ni mina svar (och frågorna förstås):

* Var är du född?

♥ Jag är född lite utanför Hässleholm i ett underbart hus i Bjärnum. Här fanns det många som tyckte jätte mycket om mig och som såg till att jag kom till ett riktigt fint hem, inte alltför långt bort så de kunde träffa mig lite då och då igen...



*Ditt favoritgodis?

♥ Finns det annat godis än grisöron och köttbullar? För det är minnsan det enda jag någonsin vill ha. Visst, de där läskiga gröna algkexen som mamma brukar plocka fram ur fickan är klart inte dumma de heller...



*Hur många egna halsband och koppel har du?

♥ Oj, jag har jätte många! En massa vanliga, ett skrikigt turkost som jag fick av min kompis Diva och sen ännu en massa till. Pappa verkar tycka att det är ett tvång att köpa ett nytt koppel varje gång man är i en djuraffär. Jag tycker han kunde köpa fler grisöron istället.

*Hur ser ditt förhållande till vatten ut?

♥ Sånt underbart man dricker (mums! Allt vatten är mitt!!!) eller sådant hemskt man måste gå i och frysa i? Var och busade vid havet med min kompis Hugo... och han var ju så himla tuff och simmade långt ut i vattnet... jag var inte riktigt lika tuff men jag låtsades så att Hugo inte skulle reta mig.



*Har du några "kläder"?

♥ Nix. Fast mamma tittar lite drömmande på små kläddetaljer ibland men då säger pappa nej! Tack pappa! 

*Har du något speciellt kännetecken som skiljer dig från andra hundar i samma ras/färg?

♥ Vi är alla unika, så det så. Och försök ni se skillnad på mig och mina snygga bröder!!!



*Vad får du för foder?

♥ Bento Kronen tror jag att det heter... det där med att läsa är jag inte så bra på.

*Hur reagerar du när du får några dagars vila?

♥ Vila? Det där ordet förstod jag inte alls... eller är det det där jag gör fem minuter varje dag ute på balkongen då jag laddar upp inför nya bus? Tja, om det är det så är jag inte så jätte bra på det...



*Vad tror du skulle vara din drömtillvaro?

♥ Jag, en massa fåglar och ingen pappa som säger "Nej!" eller "Adam!"

*Vad är/skulle vara den absolut bästa belöningen du kan få?

♥ Se ovan... : Grisöron!!!!!!!!!!!!!

*Vad är det bästa du vet?

♥ Det är nog att busa med min granne Diva. Vi har såååå roligt tillsammans.

*Vad är det värsta du vet?

♥ Oj. Jag tycker inte alls om att ligga på rygg. Det är jätte, jätte hemskt och så ska mamma envisas med att träna det gång på gång på gång på gång... och jag ör inte heller särskilt förtjust i att bli fönad. Usch!



*Har du någon alldeles speciell egenhet?

♥ Nja. Har små grejer som jag gör men jätte specielt är det inte... jag ska alltid stå mellan folks ben. Det tycker jag är jätte kul, särskilt om de håller på att knyta skorna och därmed ramlar på kuppen! Och sen är jag grym på att öppna dörrar (låsta som olåsta!).

*Något hyss som du pysslar med?

♥ Om någon skulle våga skicka ett paket till någon här hemma så är det totalslaktat när de kommer hem Hihi, det kan ju vara godis!

*Hur reagerade resten av flocken (tvåbenta som fyrbenta) när du flyttade in?

♥ Jag tror jag var 100 % välkommen, eller jag är säker på det. Och nu när jag har lärt mig det mesta om vad som är "fy" och vad som är "bra" flyter allt på så bra så.



*Var sover du på natten?

♥ Oftast sover jag med kroppen under sängen och huvudet som sticker ut. På så sätt kan jag hålla koll på om mamma vaknar. Får då måste jag ju också vakna.

*Några kompisar du vill skickar det här vidare till:

♥ Det hade varit kul att höra från min kompis Oscar och hans bror Ikaros... och självkart mina hundrastkompisar Ayla och Zorro!!!

Fjärde utställningen för mig och Adam. Igår, lördag, bar det av till Hässleholm och valputställning. Eftersom jag var rädd att inte hinna upp i tid hämtade jag upp Stéphanie i Malmö halv åtta, men trots att snön låg i drivor över och vid sidan av vägen anlände vi i Hässleholm fem minuter över nio!!!

Efter en lång väntan trippade tre nervösa tjejer och en lite mer erfaren tjej in i ringen med husky-killarna Oscar, Adam, Kenzo och Falco. Det är så skönt när man väl kommer in i ringen. Väntan är det värsta. Det pirrar rejält i magen och man får göra allt för att det inte ska smitta av sig på hunden. Men igår gick det bra och jag vet nu precis vad jag ska träna mer på till Malmö Internationella Utställning om tre veckor. Det ska verkligen bli kul att se om det kommer göra någon skillnad.

Alla gossarna skötte sig i alla fall jätte fint i ringen. Oscar, med Frida som handler, kom på 1:a plats och Adam kom på en stolt 3:e plats. Adams syskon Falco och Kenzo kom på 2:a resp. 4:e plats. Den 18 Mars återförenas vi alla fyra och gör om det, ha ha!

Men det var inte slut där!
Precis som på MalmöValp tävlade Adam, Falco och Kenzo vidare i syskonklassen. Och precis som i Malmö blev de Bäst I Rasen. Jepp, inte dåligt gjort alls av våra killar! Och inte nog med det! Senare på eftermiddagen i "stora ringen" tävlade vi vidare i Bästa Syskongrupp för hela utställningsdagen. Och går de inte och vinner igen? Jo minnsann!!! Vilka fina gossar Lisette och Roger har fått fram genom sin avel!

Ja, tyvärr kände jag att vi fick köra hem efter det var över med syskongrupps-tävlandet så jag missade tyvärr när Frida och Oscar blev Bäst I Grupp-1:a!!! Och jag kan även tillägga att de i dag fick åka tillbaks till Hässleholm och tävla ännu en gång och placerade sig då som Best In Show-3:a!!! Grattis grattis grattis!!!

Alltihop var mycket roligt och jag ser redan fram emot nästa utställning.
See ya!!!

Alla Arlövsbor sitter nu inne i sina hem och tittar förnöjt ut genom fönstret och suckar belåtet över att de minnsan sitter inne och inte är ute i snöstormen. Men inte jag och Adam! Vi trotsar faran och har precis varit ute och "brutit" snön. Tror inte att det är någon annan än en husky-ägare som tar sig ut i vildaste snöstormen bara för att vovven är helt galen i snö. Det var trots allt den första riktiga djupsnön vi haft här vintern 06-07 så jag var väl skyldig honom ett ordentligt snöbus hans första år. Och som han njöt. Hopp hopp, skutt skutt och gräv gräv. Han var dessutom så himla fin mot snön i det skumma ljuset från gatulamporna. Nu har han självmant käkat upp all sin mat, helt utan något lur från min sida, och ligger utslagen på balkongen. Kanske man kan få sov morgon imorgon då, nu när han busat i snön i en halvtimme och lekt med bästa kompisen och grannen Diva i fyra timmar dessförinnan. Vi får väl hålla tummarna. Fast, jag bör väl gå upp tidigt. Har mycket fonetik att plugga inför tentan på tisdag.

Träffade Lasse och Adam i stan idag när jag skulle hämta dem. Adam kände inte igen mig först utan gick bara fram till den där människan som satt på huk och slickade den lite glatt i örat. Ca 7 sekunder senare, då jag i stället gick bredvid Lasse, vaknade Adam till och började hoppa och busa som en galning. Mamma var ju där, oj!!!!!!!!!!!! 

    
"Max"                                                           "Maya"




Hela underbara gänget

     

Jaha, så var det härliga valp tiden över. Den tid på Adam höll sig kloss vid mina ben, vaknade vid elva tiden och åt all mat som sats fram till honom... borta!
Idag vaknade min lilla unghund kl åtta, "Nu vill jag ut!" *slick, slick*  väntar *nafs, nafs* väntar *skall, skall*
Oki, oki, jag kommer... *släp, släp*...

Nu väntar vi på att Lasse ska vakna. Har varit ute i 1,5 timmar och ahft det jätte trevligt, men fortfarande ingen snygg man vaken i lägenheten när vi kom hem. Kanske för att han jobbade i natt... hmmm... *funderar*
Adam tycker inte alls att det är kul när herr Kristensen ligger och sover när han själv är pigg som en lärka. Det blir en massa gnäll, snörvel och pipande innan han inser att det inte fungerar och i stället börjar skälla utanför "sitt skåp" i tron om att det på något magiskt sätt ska hoppa ut ett grisöra till honom då.

Ikväll är det jobb. Lasse är en prins och tar mitt tidiga pass så tar jag hans sena. Mycket fint och underbart av honom (låt oss nu helt glömma alla diskusioner om att det faktiskt är det mest praktiska, he he).

Dagsbestyren idag består av tvättning, damsugning, damning, bäddning, system och mat handling och andra allmänt tråkiga "-ningar".

Två stycken intensiva dagar i Göteborg är nu över. Jag och Adam har varit uppe i Sveriges nästa stad som jag för övrigt avskyr för hur sjutton kör man där utan att komma vilse??!! Jag menar i morse skulle jag köra 200 m men jag var på fel sida av vägen och min smarta väg för att hamna rätt hamnade jag utanför Göteborg. Hur sjutton gick det till? *suck*

I alla fall: Utställning i Göteborg, Svenska mässan/Scandinavium, My Dog, Nationell och Internationell!

 

Oj vad det har varit mycket. Till att börja med var det ganska lugnt. Jag hade förberett det mesta onsdagskväll, lagt fram kläder, Adam var vidgjord och luktade mycket gott och allt annat sådant småpyssel var redan avklarat när väckarklockan ringde klockan halv sex i går morse. Inget av detta betydde dock att det var på något sätt lättare att dra sig upp ur varma, mysiga sängen och fara iväg på en 3 timmars resa till Göteborg utan att somna halvvägs till köket. Men som genom ett under mötte jag upp med Angelica, Ayla och Zorro klockan sju på Burlöv Center och startade vår 200+ mils långa resa och vips så var vi framme. Eller snarare: ”Vi åkte, *tråkigttråkigttråkigttråkigt*, och vips så var vi framme”.

 

Utställningen började mycket bra. Vi körde vilse och Angelicas hundbur ramlade av kärran ca tusen gånger fram till dess vi faktiskt hittat stället där vi väntades vara. Men, men, med tanke på att det var små bagateller jämfört med alla hemskheter som hände senare på dagen…

 

Själva utställningen ja. Även om jag inte tjatat så mycket som jag gjorde innan Malmö Valp så har jag varit väldigt nervös. Och inte blev det bättre av att stå utanför ringen samtidigt som den eviga visningen av rasen innan pågick. Mitt hjärta rusade och jag är övertygad om att alla fjärilar som bor i min mage steppade på en gång. Jag kom in i ringen och hela upplevelsen var att Adam bråkade och busade till. Men när det gällde framför domaren stod han mycket fint och sansat… ja… relativt sansat i alla fall. Detta resulterade i ett första pris och hederspris och blev direkt efteråt Bäst i Rasen. Adam är så duktig. Och så söt. Och finast i hela världen (men så fick jag inte lov att säga för min pojkvän/sambo/fästman/boytoy för hur vad skulle det då bli med vår potentiella nya hund? Vore ju taskigt att redan ha bestämt då att Adam är finast… hmm… *suck* ((( Puss älskling))) ). Finalen i Bästa Valp gick inte så bra, på pappret i alla fall, för Adam tillhör ju inte en av de poppis raserna men vi hade roligt i alla fall.

 

Nu kom den spännande delen: hitta hotellet, som enligt information skulle ligga 200 m från utställningen. Efter att i 35 hemska minuter letat efter ”Scandic Panorama”, tappat bort Angelica i Göteborgs virrvar hittade jag i stället Scandic Opal: - Det finns inget Scandic Panorama… du kanske Quality Hotell Panorama. Är det kasnek det?” Hmmm… kanske… SHIT!

Och om någon nu tror att vi hittade hotelet lättare nu när vi väl hade rätt namn så tror denna någon mycket fel. Tydligen så betyder 200m på Göteborska 2 kilometer… nice… *grrrrr*.

Ytterligare 45 minuter senare låg vi utslagna på dubbelsängen på vårt hotell rum och hade det inte varit för att hungern övermannat oss och fått oss till att äta vars en gigantisk kebabrulle, hade vi somnat där och då!

 

Efter en lååång natt med galna hundar som bestämde sig för att sova max en timme i sträck och sedan busa loss (Adam och Ayla) totalt kom vi iväg till dag två av utställningarna. Nu i efterhand känns det nästa som om gårdagen var den ”riktiga”, då vi spenderade hela dagen på området, och idag bara var ett plus eftersom vi for hem redan vid elva idag. Lustigt.

 

Adam uppförde sig ypperligt i ringen idag. Han var så duktig. Han sprang, höll farten och stod nästan still framför domaren. Enda negativa var väl att Adam vägrade att visa tänderna för den snälla (hmpf) domare Hayward.

Min lilla älskling kom tvåa i sin klass och det enda jag kunde tänka på när ja kom ut ur ringen var hur himla duktig Adam varit (även om vissa snyggingar trodde att jag var fly förbannad och knappt vågade prata med mig när jag kom ut *skratt*). Det är ju trots allt bara träning som gäller nu och han skötte sig så bra. Vågar man tro att han faktiskt lärt sig något från gårdagen… eller var det bara ett lyckokast? Vem vet, han är söt i alla fall, hi hi.

 

Nu är jag hemma och ska bara plita ner några sista rader och sedan är det slääääping (för normala människor : avkoppling, med gilmore girls och popcorn som jag faktiskt tycker att jag förtjänat trots att jag numera är viktväktare) som gäller till 100%.

 

Tack så mycket Angelica för att du och dina vovvar gjort de här två dagarna till en gigantisk hit! Love you darling. Puss Puss

 

Och puss puss till er andra också. Finns så mycket kärlek här, he he ;-)

Och sist, och förmodligenden ena minst och den andra... ja, helt enkelt bäst, stor, blöt puss till mina älskade pojkar  Adam o Lasse.

Här under finner ni vår älskling Adam. Han har de vackraste ögon en hund någonsin haft. Han är också den finaste hunden i hjärtat som någonsin funnits... och naturligtvis är jag oerhört objektiv ;-)