Tacksam för mina vänner!

Det är underligt hur livet ständigt förändras. Jag satt tidigare ikväll och funderade över hur annorlunda saker är nu än vad jag trodde de skulle vara för tre år sedan.
Jag lever inte på det sättet jag trode att jag skulle göra --> positivt
Jag läser inte det jag trode att jag skulle göra --> neutralt
Jag bor inte på det sättet jag trode att jag skulle göra --> positivt!!!
Vänner jag trode att jag aldrig skulle kunna klara mig utan är nu ganska obetydliga pga att de så tydligt visat att de inte bryr sig någe vidare mycket. --> underligt

Särskilt det sista förvånade mig mycket. Det fanns en tid då jag trode att jag inte skulle stå ut "ensam", att om jag inte hade "den och den" varje dag så skulle jag gå under. Så är det inte längre. Nu är det mest en saknad som finns inom en, efter den tid man förlorat och den vänskapen man förlorat som aknske betydde mer för än själv än för den andra. Sådant är sorgligt, men man lär sig att leva med det.

Jag har så mycket att vara tacksam för. Just idag vill jag nämna några få saker. 

Det bör inte ens behöva nämnas men naturligtvis först kommer mina fina pojkar. Vet inte vad jag skulle gjort utan min älskade Lasse och vårt monster Adam. Och min familj och släkt är de finaste man kan önska sig!

Sedan vill jag tacka för mina två underbara vänner som även om det inte bor runt hörnet finns de alltid där för mig och jag vet att de ställer upp i vårt och tort. De kommer alltid att finnas i mitt liv --> stor puss till Länna (Uppsala) och en blöt kyss till Lyon (Frankrike).

Lämnar lite utrymme för en person som borde stått med här... suck.

Min häxa i Staffanstorp som förmodligen inte läser detta eftersom jag inte tror att hon hittat hit ännu. Men hon har en stor plats i mitt hjärta.

Jag är även tacksam för två personer som dyker upp allt som oftast dyker upp på min msn. Den första är besatt av Clarkie och den andra är bara så jäklar cool (för hon har gåt i samma klass som jag i Sjöbo och det är f*n coolt). Jag vet inte hur jag skulle klara av mina dagar framför plugg-datorn och även ute i verkliga livet utan dem.

Jag trode att jag hade en ganska liten skara vänner men när jag funderar så är de så många och underbara allihop. Mina tjejer i England är ju så fina: alla de som pluggar på universitet och den som jobbar på bar i London! Mina grannar, mina fd ib-klass.kamrater, arbetskumpaner (specielt http://lassewslav.blogg.se/)... Fy farao vad jag är lyckligt lottad!!!



Andra bloggar om:
Jag har placerat min blogg i Burlöv på bloggkartan.se



Kommentarer
Postat av: Sandra

Åh fy vad du är gullig!!!! :D I really like you too!!

2007-01-31 @ 15:35:00
URL: http://lassewslav.blogg.se
Postat av: Sandra

Ja det var helt fantstiskt kul!! Polishästar har ju dessutom ett jävla psyke så man kände sig rätt trygg haha. men SABLAR vad stora de är, den största de hade nu var 180 i mankhöjd. Galet stor! Lite skillnad från min gamla D-ponny på 147 som jag hade haha!

2007-01-31 @ 16:22:29
URL: http://lassewslav.blogg.se
Postat av: Sandra

Tack för igår!! :) Var hysteriskt trött imorse men det var det värt :D

2007-02-01 @ 19:46:14
URL: http://lassewslav.blogg.se
Postat av: Lasse

Ja dra iväg min lilla tjej på det viset.
Själv satt man o knåpade på en ny sida.
nu har man blivit erbjuden pengar för sin odlings lokal men denna lille svensken sa nä ;)
Ha de gott

2007-02-01 @ 23:50:29
URL: http://malmociklid.se
Postat av: Steph

Hej sötis! Vad glad jag blev nâr jag läste ditt inlägg... Fast lite ledsen ocksâ... Jag trodde att iaf du hade kontakt med den där tjejen som gjorde att jag överlevde högstadiet... Föressten, mitt msn funkar inte, jävla dator!.. ifall du undrade varfôr ja aldrig e inne.. Kram

2007-02-04 @ 20:01:09
URL: http://paradoxal.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0