Fem minuter...

...är det tills jag ska borta tänderna för att väldigt snart därefter ta mig i säng. Jag måste bara vika tvätten först kom jag på... sjutton också.

Jag känner mig ömsom stressad, ömsom lat. Det är så mycket som ska göras och trots att jag ligger i till 100 % så blir det ingen tid över till alla saker som ska göras.

Kommer saker mellan som fiskresor, ärenden som inte var planerade, massa bilkörande (hela j*kla tiden!), klädbyten, veterinärbesök, underbara vänner och jag just det: försöka leva livet och inte bara planera att göra det!

Jag hade velat spendera hela morgondagen i soffan med min kursbok och hundarna sött sovande på balkongen. Varför vet jag att det inte kommer att bli så. Jo för att jag ska upp tidigt och byta ett klädesplagg inne i Malmö, sedan hem och gå ut och gå med hundarna en timme så att de är lagom trötta när de ska vara hos Lasses mormor medans jag är på föreläsning, föreläsning, hem om --> äta mat och lämna Adam och sedan kvickt till Kävlinge och träna lydnad med Marco, hem igen och skriva in 3 dagars anteckningar på datorn och sedan sova. Och alla de femtusen saker som jag skulle ha gjort, kommer inte bli gjorda utan får vänta till nästa dag... eller nästa... eller nästa... eller...

Hårfärgning inför skolstarten

Hårfärgning på G. Blev rött igen. Funderade en stund på blont men näpp, trivs bra som rödhårig så jag fortsätter en stund till med det :-D.


image161

Fixar mat... underbart.

Jag tror att jag tycker mindre och mindre om att laga mat för varje gång jag gör det. Det är för att jag har så mycket som ska fixas att jag inte har tid att hitta på roliga maträtter och det gör matlagningen så extremt enformig och tråkig. Fast, egentligen är det väl handlandet som är det som är tråkigast av allt! Det är så tråkigt och gör mig så trött att det gör den närmaste timmen efter att jag varit och handlat närmast olidlig! Jag försöker få Lasse att komma med ibland men han undslipper alltid... attans.

Dock ska det bli roligt f o m måndag nästa vecka då jag kör igång med min atkins igen. Jag har inte gått upp mina fem kg som jag gick ner fram till för 2 veckor sedan och de ska inte komma tillbaks heller. Men man måste få tid till annat också. Men nu är jag snart på G igen. Mer om det nästa vecka! (Då börjar även skolan igen! Jiippiiiieeee!!!).

Jaha vad har vi gjort idag då...

Vad har hänt idag? En massa spännande saker jag jag tala om! Jag har pluggat en massa, tvättat, varit ute med hundarna, lagat varma mackor, pratat med Frida i tele, handlat hundsaker med Bella, badat Marco och umgåts pyttelite med Lasse ( :-( ). En otroligt spännande dag alltså. Ja ja, har väl kanske haft mer fartfyllda dagar. Men jag har i alla fall fått tvättat 3 maskiner (om med våra urdåliga maskiner här nere är det myyyycket!), och det var ju bra gjort av mig. Och att bada Marco fanns det lixom inget alternativ till eftersom vi ska till Skurups inoff. i morgon. Ska bli kul: Bella ska dit med Malee också. Wuhu. Ska bli kul att se hur det går för våra små/stora monster.


Husplanerna har satt igång på nytt!

Den senaste veckan har varit relativt lugn vad gäller husplanering. När allt var klart inför husköpet i pappersväg tror jag att jag och Lasse hade en tyst överenskommelse att inte prata för mycket om det... i alla fall inte på ett litet tag.

Idag har det i alla fall satt igång igen, och nu är det tusen gånger värre. Först åkte vi till Bauhause och undersökte badrumsinredning och kom ganska snabbt fram till att deras saker kostade mer än vad designen var värd! Redan smått trötta i fötterna, efter att redan ha vandrat runt en stund i ny öppnade djurbutiken Arken, vandrade vi bortåt K-rauta (eller något sådant...). Vår plan här var att undersöka priset på vårt planerade staket. Det låg ungefär där vi hade tänkt oss för hela kalaset, dock verkade det mindre troligt att få tag i allt virke så snart som vi behöver. Så vi har fått tänka om en smula, men det kommer bli bra i slutändan i alla fall. Det viktigaste är helt klart att få upp ett avgränsande skydd på minst 1800 mm högt så att våra älskade vovvar absolut inte kan försvinna på något håll. Klart vi ska ha hundgårdar också, men det är ju roligt om de kan springa fritt på hela tomten. Vad är meningen med att flytta ut på landet annars???

I morgon ska jag till Beijers bygg och få någon att lyssna på mig, trots att jag bara är en brud. Sedan får jag ta och sticka ut till Hornbach en sväng också och kolla deras priser på alla olika badrumssaker. Kan bli kul, dock innebär det ännu mer ont i fötterna. Blärk!


Hörtefest 2007

Min farmor har 12 syskon!

Min pappa har därmed en massa kusiner, och jag har en enorm mängd med näst kusiner som jag inte har den minsta koll på, förutom några utvalda Höllviken/Växjöbor. Ungefär vart tredje år så anordnas det en stor Hörte-klan-fest. Det brukar vanligtvis vara tre par som håller i det, vara av ett är ett där det ingår ett av syskonen från Hörte.

Du brukar vara mycket trevligt och så var det även igår.

Det äts mat, dricks drycker, sjungs, spexas, leks och busas en massor. Och naturligtvis är det en massa nyheter som måste uppdateras. Alla i generationerna över en själv vill ju veta allt om vad man sysslar med för tillfället. Så är det ju! Som vanligt tycker ju folk att det är konstigt att jag inte vill arbeta med sång i framtiden. Och visst, det hade nog kunnat vara otroligt spännande och är en fantastisk dröm men jag tror inte att jag har den energin att jobba så mycket för något som i slutändan bara blir ett jobb. Då börjar jag hellre ta lektioner igen och uppträder på amatörteatrar och spex istället!

En extra grej som var rolig var att ett par hade med sig två stycken Shibor från Chonix kennel, som tydligen ligger i Malmö. Vet inte hur jag har kunnat missa det!!! Ska definitivt titta in där!

Hönsfest på Elisetorp!

Igår hade vi en liten trevlig tjejkväll här hemma! Lasse var glad att han kunde rymma till jobbet innan, som han utryckte det, lägenheten förvandlades till en "jäkla hönsgård". Strunt prat säger jag bara! Tror minnsan inte att vi sa en enda sak som inte var extremt nödvändig och genomtänkt på hela kvällen.

Kvällen skulle först bara innebära att jag och Emelie skulle dricka lite vin tillsammans. Sedan pratade jag med Stéphanie och hon skulle, hör och häpna (!), inte jobba  på fredagkvällen. Så jag frågade om hon ville joina oss och det ville hon. När det nu ändå blev lite mer folk så tänkte jag att ingen tjejkväll är ju kompett utan Frida. Så nu var vi ett gäng på fyra. Iréne och Angelica hade redan åkt upp till Norrköping inför dagens hundutställning så det var lite svårt för dem att komma. Och andra som jag hade velat fråga är det inte lönt p g a korkade anledningar. Vi blev fem stycken allt som allt då även lillasyster Bella anslötsig till tjejfesttruppen!

Vi åt mat, spelade spel, drack lite vin/cider, pratade en maaassa och sjöng karaoke, När Emelie och Bella stämde upp till sång stack Adam in huvudet under soffan i protest! Lilla gubben :-(

Stéphanie bröt upp först då hon skulle upp och jobba tidigt idag. Fick ett ursnuggt armband av henne som jag burit hela dagen idag. Hon köpte det i Indien när hon var där nu i sommar. Fantastiskt snyggt!!!

Resterande skara höll ut i två timmar till innan tröttheten slog till igen (förutom hos Frida, som nog borde ha varit tröttast av oss alla!). Emelie och Bella delade taxi hem då de nästan är grannar numera. Systramin har stulit min granne! Grr!

Frida och jag tågade iväg till tåget (haha) tillsammans med våra fyra vargar. Allt gick mycket smidigt och trots festivalpådraget i Malmö lyckades Frida få plats på tåget till Lund, wow!

Någonting mycket mystiskt inträffade dock mellan mitt hus och det tillfälle då Frida klev på tåget: När jag kom hem upptäckte jag att hundarna var förfärligt sotiga på alla vita delar, och när jag kom in i badrummet upptäckte jag förskräckt att jag själv var lika sotig och solkig. Hur hade detta gått till? Dock tänkte jag inte så mycket mer på det (sängen lockade!) så jag tvagade mitt svarta ansikte och skrubbade händerna och soooov. Idag ringe Frida och frågade lite konfunderat om jag varit alldeles svart när jag kom hem? Hon hade då nämligen blivit lika nersmutsad som jag, men ingen av oss har den minsta aning och HUR vi och tillhörande hundar blivit så otroligt lortiga!!! Myyystiskt!

Allt som allt var det en jätte trevlig kväll. Får vi ta och göra om snart, eller hur???


Bröllop: Sara och Joakim

I lördags så var vi, jag och Lasse, på min kusin Joakims bröllopsdag.  Han gifte sig med sin underbara Sara från "the States". Så som jag har jag har förstått det så träffades de för 4 år sedan på ett annat bröllop i Indiana, U.S. (Stödjer verkligen "myten" om att att många träffar sin tillkommande på böllop, eller hur?).

De var båda två otroligt vackra. Sara såg så lycklig ut när hon skuttade ner för altargången (ja, hon skuttade verkligen). Och Joakim, ja, jag har inte sett en gladare brudgum :-D

Två fina bilder från dagen, tagna av min syster Bella:

image128

image129

Fredag, bröllop och fantastisk mat i Bjärnum.

Idag kom jag upp tidigt! Dock inte av egen vilja utan för att klockan halv nio låg rara Lasse fortfarande och sussade bredvid mig. Vilket inte hade varit någon större katastrof OM det nu inte varit så att han ska vara på jobbet tio i nio. Så upp-upp-upp ur sängen, ut med hundarna till bilen, köra-köra-köra och överaskande nog så var vi framme redan fem i nio. Myckvt imponerande hur snabbt man kan få på sig kläder och ta sig till bilen när man verkligen måste.

Inte för att Lasse brukar försova sig, men han har gått från 25 till 200 % i arbetsinsatts och i natt blev det väl bara 3-4 timmars sömn. Men, egentligen skulle det ju inte vara så många timmar. Det skulle ju vara 1 timme mindre :-P Men jag gillar honom ändå. Han är så duktig som jobbar så mycket.

I morgon ska vi på bröllop! Min kusin Joakim ska gifta sig med sin Sarah. Det ska bli jätte trevlig. Ska bli sång också, "When I fall in love". Tillslut så fick jag tag i organisten och tillslut  fick jag övat så att jag kan vara duktig i morgon. Idag ska jag ut och fixa en kjol, skor, smycken, sjal och andra små saker. Men det ska också bli kul.

Igår lämnade jag hundarna hos mamma under kvällen igår. Det var hemskt hur mycket jag saknade dem. Men jag hade jätte trevligt upp i Bjärnum med fantastiskt god mat!!! Det var längesedan jag åt så gott och så mättande. Mumsmums!!!! Lisette är en fantastisk kock!!!

En fantastisk dag!

För omväxlings skull så sitter jag uppe sent och Lasse ligger och sover. Men, det är inte så fantastiskt egentligen för det enda som hänt är att Lasse gått till sängs en timme tidigare än vanligt. Själv är jag fortfarande på samma schema som alltid.

Kan inte säga att jag vill att den här dagen ska ta slut. Jag har haft en mycket bra dag. Har inte gjort så mycket "nyttiga saker". Jag har inte diskat, inte dammsugit och inte bytt lakanen i sängen. Jag har inte slängt ut gamla möbler, inte städat bilen och inte pluggat riktigt så mycket som jag borde har gjort.

Men jag köper det för: Idag har jag mått bra!

Dagen började inte så fantastiskt när Adam vägrade låta mig sova. Försök efter försök misslyckades men icke: han har gnällt som en anka hela dagen. Men men, dagen blev betydligt bättre än de första fjuttiga timmarna.

Pratade med min underbara Lisette på msn. Man blir alltid så glad när man pratar med henne! Jag var ute med hundarna i hundrastgården och även om det inte dök upp några andra så hade jag och hundarna det jätte kul. Hade lite trevlig mailväxling och msn-prat med härligt husky folk vilket gjorde dagen ännu trevligare. Har pluggat lite grann men bara historia, ville inte tynga ner dagen när den hade fungerat så bra för mig!

Pratade med Frida en stund om tält och annat. Stackaren har börjat jobba igen nu. Så nu är det bara jag som "går hemma och latar mig". Nåja, så mycket latande blir det knappast nu för på måndag måste jag sätta igång med pluggandet på 6-timmar-om-dagen-nivån.

Som en toppen avslutning på dagen åkte jag, Adam och Marco med tåget in till Malmö och träffade Lasse på Harrys. Vi åt god mat, jag drack ett glas vin och det var mycket mysigt och trevligt (och billigt: Lasse bjöd, tihi). 

Folk är blir tokiga, oftast på ett positivt sätt, när de får syn på våra huskys. En kvinna frågade mig med 100 % allvar om det var "sådana där hundar med varg i sig?". Stadsbor. Och jag verkligen hade kommit på gatan med t ex en Saarlos... hund hade de inte ens behövt fråga. De hade förmodligen sprungit åt andra hållet så fort benen burit...
En annan familj stannade och frågade tusen saker om Adam och Marco. Sedan sa de att de skulle vilja köpa en husky valp nu när de var på semester här och ta med sig hem till Saudie Arabien, för de är mycket billigare här! Visa mig den uppfödaren som går med på det och den hamnar längst ner på skalan!

En fantastisk dag har det i alla fall verkligen varit och nu är den till ända. Klockan är kvart över tolv, jag ska ut en kort runda med hundarna, borsta bissingarna och sedan försöka nanna i sängen tillsammans med min käre pojkvän som redan sussar/brummar/bullrar söt i sovrummet!

(Wo)Man Down!!!

Jag vill ju göra det mesta för att mina hund-älsklingar ska ha det så bra som möjligt. Så nu i helgen åkte jag ut till min och mina syskons sommarstuga nere vid havet. Hundarna satte jag fast i vars en spårlina så att de kunde göra bäst de ville, alltså en blandning av leka, sova och dricka. För att göra allt mer spännande bestämde sig universum för att sända en massa lågt flygande fjäderfän runt om oss vilket naturligtvis medförde att det flög Adamar och Marcosar åt både höger och vänster. Naturligtvis trasslade sig båda in i ömsom varandra, ömsom träd/buskar/stolpar/grästuvor. Efter att väl ha rett upp deras trassel ett par tusen gånger blev det så olyckligt att det blev jag som stod mitt i "orkanens öga" (läs: mitt i trasslet, utan minsta vetskap). Upp flög en fågel, iväg for Adam och Marco duon, linorna drogs åt runt mina fötter, jag föll och fann till min förskräckelse att det på ena foten dragits upp ett stortstort och djuptdjupt sår. Hundarna förstod naturligtvis att enda anledningen att jag låg där på marken var för att busa med dem så där låg vi, mitt i trasslet: två överlyckliga huskys, en storgråtande matte och en massa, massa spårlina. Kan livet bli bättre?

Jepp det kan det. Efter att i två dagar haft beskyddande plåster om såret blev jag igår tvungen att inse faktum: inte en chans att det någonsin läker om det aldrig får bli "fritt". Så sedan igår lever jag nu med noll skydd på såret och jag kan berätta att det gör förbaskat ont! Hela foten är svullen, Lasse skrattar när jag linkar runt och tycker väl att jag överdriver, och hundarna trampar gång, på gång, på gång, på mitt ömmande sår. Ajsingbajsing... suck. 

Ja ja, det kunde varit värre. Jag kunde ju ha varit Magnus Hedman.

Nu flyttar vi till hus!

Vid lunchtid idag så blev det klart: vi la det vinnande budet på ett underbart hus i Bjärnum. Oki, det är inte underbart ännu men det kommer att bli. Det finns så mycket att göra och så mycket som ska lösa, men jag ser fram emot alltihop! Jag hoppas också att så många som möjligt vill dela med sig av sina erfarenheter och tips, jag/vi kommer inte klara oss utan alla våra smarta vänner.

Huset är i alla fall en oslipad diamant. Det kommer att bli en fantastiskt bostad när vi är kalra (jepp, jag är optimist!). Och sovrummet ska bli turkost/svart och halva vardagsrummet ska bli ett smått britisktinspirerat matrum och halva ska bli tv-rum med en stor pris-och-bild vägg för våra gossar.

Avstånden blir inte så stora även om det känns så: Två mil till Hässleholm och sedan bara 34 minuter till Lund och 48 minuter till Malmö. Och dessutom blir det bara 1 timme till Mia min Mia. Hihi.

Kommer att fortsätta att plugga i Lund så Frida och alla andra lundabor: ni slipper inte ifrån mig, hihi. Dock vet jag inte riktigt vad för något jag kommer att plugga nu i höst. Jag vill läsa Kristendom men har Engelska som första val... ja ja, det ordnar sig nog.


Dubbelmoral

Idag ringde jag mäklaren och fick veta att det var 5 personer som tittade på huset igår, och det är 2 personer till som ska titta på det i morgon. Den där sista visningen var ju inte ens med på kartan när vi var där i måndags och för övrigt la det första budet som var över/lika mycket som utgångspriset. Jag tycker att det är fel att de trycker in fler personer bara för att få fler till budgivningen, i alla fall när vi redan har lagt ett bud. Ja ja, nu är jag väl något ensidig dock för hade det varit min lägenhet det gällt hade jag förmodligen tyckt att det var hur bra som helst att mäklaren försökte få igång en ordentlig budgivning. Men vet ni? Jag vill inte vara logisk, jag vill bara ha det här huset och till utgångspriset!

I morgon är det utställning som gäller igen. Blir inte fullt så många kända ansikten i morgon, men Frida följer dock med upp som sällskap (och klart för att det är himla kul att åka på utställning, även utan vovve). Annars kommer själva "kändis"-skaran på lördag. Då blir det en massa skoj, skämt, allmänt kul men självklart inte att förglömma: även en massa skitsnack. Så är det ju tyvärr, vad ska man göra? Lasse sa något så hemskt och så sant för några veckor sedan: så är det inom all hoppyverksamhet. Varför, vad tjänar det till? Jag har hört att man ska vara glad för sina vänners framgångar... hmm... någon har tydligen inte fått det memot!

Men, det ska i alla fall bli kul. Mat-problem kommer jag väl ha dock eller tror ni att de serverar Atkins-specifik mat i Tvååker?

Husletande och lägenhetssäljande

Eftersom hundarnas skällande när vi inte är hemma nu har lett till att någon alltid måste vara tillsammans med dem har vi börjat att leta hus. Det ska ju helst inte vara för dyrt heller utan kanske runt en halv miljon. God luck att hitta det i Malmö trakten!

Så det har blivit till att leta sig längre in åt landet och försöka hitta en plats med någelunda bra priser och hyffsad kollektivtrafik. Jag måste ju fortfarande plugga i Lund och Lasse måste, tills vidare, jobba i Malmö trakten. Alternativen är då Klippan, Hässleholm-trakten och Kristianstad-trakten.

Nu har vi hittat ett hus vi tycker jättemycket om, även om det finns massor kvar att göra där. I måndags så la vi grundbudet, idag är det visning och i morgon får vi veta om budgivningen har dragit igång. Om det inte kommer igång någon budgivning (hoppashoppashoppas) så står vi förhoppningsvis som vinnare på måndag (hoooooopppaaaaas!!!).

Sen kör hela cirkusen igång med köpekontrakt, handpenning, besiktning, pantbrev, lagfarter och inte att förglömma: försäljningen av min lägenhet som vi bor i nu!

Jag hade en mäklare här idag som förberedde allt inför försäljningen. Hon tror/hoppas på en summa upp mot 900 000 kr, om vi har tur. Ska sätta ett lågt utgångsbud och hoppas på att det kommer att stiga. Men utgångsbudet är grymt bra bara det!!

Lasse fick även tag i personen som äger tomten bredvid vårt tilltänkta hus för att se vad de skull ha för den. (Tomten är tom och på ca 1800 km2). Det var så lite som de skulle ha för den att det knappt skulle märkas på kontot!

Håll tummarna för oss!!!
 

Arbetet

Jag är verkligen inte sugen på att jobba ikväll.

Tidigare älskade jag mitt jobb som Croupier. Ju fler pass dessto gladare blev jag. Men efter en massa problem på just jobbtid så dog hela min glädje för arbetet. Jag klarar inte det här med att folk pratar jätte illa om mig och tycker att jag är en bitch, när det enda jag ahr gjort är att göra mitt jobb. Kan jag hjälpa att de inte kan sköta sitt jobb på ett seriöst sätt.

Jag har försökt gilla att arbeta sedan dess men det har inte gått, inte ens om jag jobbat tillsammans med Lasse. 


Vissa saker bra, vissa saker bad!

Bra saker:

Min nya Atkins Diet, mina vänner, nya bostadsplaner, familjen, Adam, Marco.

Dåliga saker:

Jobbiga situationer och jobbiga saker allmänt.

Atkins - Aj mitt huvud! Aj min mage! Aj min... "illamåendeutlösarsak"(?)!

Har en underbar vän som alltid tjatar om hur bra det är med Atkins. Jag tänkte att jag skulle ge det en chans. Ja, jag tänkte i alla fall för 2 månader sedan att jag skulle ge det en chans... men så kom negativa saker i vägen. Nu startar jag i alla fall på nytt och är inne på min fjärde dag. Inte mycket/inte långt alls alltså. Men jag är i alla fall på väg!!! Än så länge har jag mest ont i huvudet och mår illa men det lär väl bli värre inder de närmaste två veckorna.

Blodsocker nivån är för tillfället låg så det är skönt att man har pluggpause så att jag kan vila när jag behöver det. Dock vet jag inte hur det ska gå att jobba natt på lördag. Jag hatar det. Verkligen hatar det.

Ofarlig sömnsjuka

Usch, usch, usch vad jag har varit trött och grinig den senaste veckan. Hade jag fått välja hade jag nog sovit hela dagen igenom. Lustigt nog inträffade det precis samtidigt som jag insåg att jag hade totalt sommarlov. Har hela tiden haft några uppsatser att små fixa med, men den 15 juni var allt sådant trams avklarat. Hurra!!! Hur Lasse har stått ut med min Narkolepsi är en gåta. Men han har varit mycket snäll. Han har diskat ett par gånger och damsugit desto mer. Vilken hjälte. O idag kanske han kan köpa hem frukost, om jag ber snällt.

Min lilla syster har äntligen fått fart på sin blogg. Kul att läsa, även om den bara är halvt rumsren.

Allt är bra med vovvarna. I måndags så fick de sina första rabies sprutor. De var hur duktiga som helst!

Ännu en varm, plågad dag

Ännu en varm dag. Jaha. Det är inte jätte roligt att vakna med huvudvärk och en plågad kropp varje morgon. Och sedan inte må bra förrän vi tio tiden ikväll. Men då ska man sova! Hundarna flåsar och har sig hela tiden. Måste
komma på något att göra idag som inte är för varmt men ändå gör att man får lite energi.


Några söta bilder på Adam och mig ifrån resan till Vänersborg och Norrköping. Alla bilder kommer snart upp på hemsidan!


image122 image123
image124 image125

2 km på 33 minuter... dååååligt.

Ibland undrar jag om jag ens vill ta tag i mig själv. Jag kan visst tycka att det är jobbigt att jag är trött och ser lite tråkig ut men trots det tar jag mig inte till en träningn eller hindrar mina rörelser när en näve popcorn är på väg mot munnen. Jag undrar varför jag egentligen försöker få mig själv att vara någoting jag inte är.

Igår var jag i alla fall mycket duktig. Åkte, med en blixtrande huvudvärk, till Bokskogen och gick en, dock bara, 2 km runda men Marco medans Lasse var inne i stan med Adam. Det tog oss 33 minuter att komma runt rundan. Antagligen en kombination av dålig kondis, alcohol kvällen innan och att Marco skulle lukta på precis allt! Men jag ska i alla fall försöka göra det lite oftare nu: gå ut och gå lite längre rundor. Får passa på när det är lite svalare dagar eller gå ut på kvällen. Jag har tidigare försökt få mig själv att gå upp tidigare på morgonen och sticka ut och cykla med Adam. Men Adam är nästan lika morgon trött som jag, därför är det ingen idé.

Idag ska vi förmodligen, jag och alla mina tre pojkar, åka till Bokskogen igen, äta våfflor (mycket nyttigt) och gå, kanske, 3 km's rundan.

image118

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0