Weekend i Ronneby
Ännu en rolig helg har börjat! Ja, de här första timmarna på lördagen är väl inte så våldsamt roliga för det är mest små sysslor, packning och dammsugning som ska fixas. Men klockan ett ska jag hämta Lasse på jobbet och därfrån åker vi upp till Blekinge. Vi ska ha en trevlig dag i Ronneby och till kvällen ska vi träffa Lasses pappa.
I morgon är det utställning som gäller! Både Adam och Marco den här gången, blir snabba ryck, men kul ska det
bli. Jag hoppas att Lasse kan hjälpa lite och ha Adam beredd när jag är klar i ringen med Adam. Marco har startnumme 1 och Adam har startnummer 2. IIiiieeee....! Men det ska bli kul. Det är inte "samma hundar" som alltid den här gången så det blir lite annorlunda. Hade varit så roligt om Adam hade kunnat få ett CK den här gången... men kanske även denna domare tycker att han ser ut som en Alaskan Malamute (?). Ska satsa på att ta många, många bilder den här gången. Har varit lite dåligt med det den senaste tiden.Men som sagt, ändring ska det bli!
Det är jätte kul att Lasse kommer med upp också. Visst, jag vet att det är mest för att det är i Ronneby och att han har många vänner där. Men det är kul för mig att han följer med på något som är viktigt för mig. Eller ja, kul för mig i alla fall. Hur viktigt det är är väl diskuterbart.
Den här gången blir det "alla" Adams syskon i klassen, alla två som bor i Skåne och är aktiva på utställningar i alla fall :-P. Ska bli kul att se dem tillsammans igen!!!!! Det var ett tag sedan.
Oj vad roligt det ska bli!!!
Marco är ensam i sin valp-klass (kan inte fatta att han fortfarande går som valp: han är ju en bjässe redan!), så vad vi hoppas på där är ett HP. För då blir det en lång dag, tihi!
I morgon är det utställning som gäller! Både Adam och Marco den här gången, blir snabba ryck, men kul ska det
bli. Jag hoppas att Lasse kan hjälpa lite och ha Adam beredd när jag är klar i ringen med Adam. Marco har startnumme 1 och Adam har startnummer 2. IIiiieeee....! Men det ska bli kul. Det är inte "samma hundar" som alltid den här gången så det blir lite annorlunda. Hade varit så roligt om Adam hade kunnat få ett CK den här gången... men kanske även denna domare tycker att han ser ut som en Alaskan Malamute (?). Ska satsa på att ta många, många bilder den här gången. Har varit lite dåligt med det den senaste tiden.Men som sagt, ändring ska det bli!Det är jätte kul att Lasse kommer med upp också. Visst, jag vet att det är mest för att det är i Ronneby och att han har många vänner där. Men det är kul för mig att han följer med på något som är viktigt för mig. Eller ja, kul för mig i alla fall. Hur viktigt det är är väl diskuterbart.
Den här gången blir det "alla" Adams syskon i klassen, alla två som bor i Skåne och är aktiva på utställningar i alla fall :-P. Ska bli kul att se dem tillsammans igen!!!!! Det var ett tag sedan.
Oj vad roligt det ska bli!!!
Marco är ensam i sin valp-klass (kan inte fatta att han fortfarande går som valp: han är ju en bjässe redan!), så vad vi hoppas på där är ett HP. För då blir det en lång dag, tihi!
Tvååker Natinella och Internationella
Ja så sitter man hemma igen: trött, mätt och glad framför datorn. Dagarna har varit jättetrevliga, även om jag igår inte fick något i mig bortsett från cola light, red bull light och en öl-korv fram till kl sju i går kväll. Det var en lång dag utan mat, men kände knappt att jag var hungrig och glömde därför att äta det lilla matt-tugg som jag faktiskt hade fått med mig.
¨
Fredag
Hämtade Frida, smått försenad, halv nio. Visade sig att det faktiskt blev precis lagom då vi kom upp ungefär en timme före första husky-starten. Adam och Marco var glada att komma ur bilen som de ansåg vara dötrist, speciellt tydligen att sitta på sin plats och inte hoppa fram till mig och Frida. Min stackars medpassagerare hade våldsamma brottningsmatcher med hundarna, vilka hon uteslutande förlorade dessutom!
(Skar mig i tummen när jag åt, gör hur ont som helst att skriva! AJ! )
Vi slog oss oinbjudna ner vid Jouni, Ayoe och co. (--> de hade lämnat platsen tillfälligt och kunde alltså inte förbjuda oss att slå oss ner det minsta, he he). Under timmen som följde hände en rad lustigheter i form av namn-konnotationer i samband med hundarna, att vissa personer (Ayoe) var övertygade om att det var något mysko med min red bull (Kan någon förklara för henna att jag alltid är knas?) och en massa annat.
Just innan ringen körde igång så kände jag hur lyckopirret i magen blandades med nervositets-pirret: så mycket jag älskar att umgås med alla underbara människor man träffar på utställningarna! Mer tid hade jag inte att tänka innan det var fokus på det som skedde i ringen som gällde, vilket innebar action för min och Marcos del. Min lille gosse skötte sig galant, och tillochmed jag undslapp kritik från mina "lärare", hihi. Marco kammade hem BIR-valp vinsten och gick därmed vidare till finalen under eftermiddagen. Adam hade mindre tur med domaren då han ansåg att Adam var mer Alaskan Malamute än Siberian Husky (eh.. what?). Men snälla Frida som visade Adam i ringen skötte sig galant och Ada, verkade inte ha minsta spår av rädslan som syntes i Borås. Hurra!
Efter ras-ringen blev det till att vänta några få timmar tills det återigen var dags för Marco att glänsa. Well, not so much... Marco var ett riktigt litet vilddjur i stora ringen och skällde ut domaren rakt i ansiktet.... nej, nej... inte så bra... men kul hade vi i alla fall hela dagen.
Lördag
En två timmar tidigare start i ringen för huskysarna medförde en start från skånetrakten vid 6 tiden. När Lasse kom hem vid femtiden och väckte mig efter mina fem timmars sömn ville jag verkligen inte gå upp. Jag frågade min älskling mycket snällt om jag fick stanna hemma och visst kan väl Frida hitta en annan bil att åka med så här på morgonkvisten. Nähä. Men när jag väl var uppe, duschad, ivägåkt, Frida var upphämtad och Peter Jöback på högsta volym så var jag "back-on-track" igen!
Inte fullt så lång väntan den här dagen innan Marcos och mitt intåg i ringen. Hann knappt sansa oss (jämfört med pärsen med nummerlappar i Borås dock så kändes det som en mindre evighet!) innan vi var inne och sprang för den amerikanska damen. Bra gick det också, även om Marco var "noisy" (som domaren själv uttryckte det i kritiken), och han blev ännu en gång Bir-valp. Wuhu!
Adam följde inte med upp idag utan hade det trevligt med Lasse på stan istället. Men där var andra hundar med för det i bilen och allramest vill jag nämna Oscar som blev Bästa hane - 2a och därmed vann över pappa Espen. Har dock aldrig förut sett en sådan förvirrad Frida som inte alls förstod vad som precis hade hänt. Oj vad spännande det ska bli att se hur det går för henne och Oscar i Ronneby!!!
Marco skötte sig hundra gånger bättre i finalringen idag än vad han gjorde i går, och även om det inte blev någon placering så är jag så supernöjd med min vackre Bedarra Ernst Stavro Blofeldt och min "Alaskan Malamute" Abbaboos Chris!
Tack alla underbara människor som gjort de här två dagarna fantastiskt roliga! Och en speciellt stor kram till Frida som bara sov 40 minuter av de 8 timmar vi spenderat i bil tillsammans :-P.
Förförliga vovvar
Jag vet att jag sa att jag inte ville jobba i natt men jag såg faktiskt fram emot det liteg grann... det var ju Lasse jag skulle jobba med och jag har saknat honom mycket idag... och igår. Nu när han börjat jobba hela tiden (vilket är trevligt klart!) så träffar jag honom aldrig. Den enda tid vi spenderat tillsammans idag var när vi sov... inte den mest aktiva relationen precis. Och han sa att han såg fram emot att jobba med mig också sa han, och det värmde så innerligt.
Jag kom till jobbet och allt gick bra. Hade jätte mycket spel på rouletten och det är mitt favoritspel! Halv ett får vi ett samtal från vår ganne om att hundarna ylar så in i h*lv*t*. Jag blev alltså tvungen att åka hem. Herregud, jag fattar inte varför de ylar. Jag fattar det inte. Nu får en av oss (alltså jag) alltid vara hemma tills vi kan flytta till ett hus (vilket jag hoppas blir snart). Dessutom så måste jag be om ursäkt till vår förfärliga granne här under oss. Fy farao, fy fy fy.
Jag kom till jobbet och allt gick bra. Hade jätte mycket spel på rouletten och det är mitt favoritspel! Halv ett får vi ett samtal från vår ganne om att hundarna ylar så in i h*lv*t*. Jag blev alltså tvungen att åka hem. Herregud, jag fattar inte varför de ylar. Jag fattar det inte. Nu får en av oss (alltså jag) alltid vara hemma tills vi kan flytta till ett hus (vilket jag hoppas blir snart). Dessutom så måste jag be om ursäkt till vår förfärliga granne här under oss. Fy farao, fy fy fy.
Kvavt i Bokskogen
Jag, Lasse och hundrarna tog oss iväg till Bokskogen idag. Man får passa på när solen håller sina brännande strålar borta för en gångs skull. Har varit väldigt varma dagar den här veckan och hundarna har inte alls velat göra något aktivt.Men i dag höll sig temperaturen i alla fall nere en smula och då tyckte vi att en tur i Bokskogen var självklar. Riktigt svalt var det dock inte, utan kvavt som sjutton. De kullar på 2 km rundan som vi var tvugna att ta oss över kändes som gigantiska berg och inte små pytte höjder. Men runt kom vi i alla fall och firade med vars en glass och vatten till vovvarna.
Igår gjorde jag och hundarna något aktivt också faktiskt: vi åkte ut till mamma och hundarna fick bad i Sövdesjön. De älskade det! Marco var en smula rädd då och då och det där med hur man simmar fattade han inte alls. I stället stälde han sig med bakbenen på botten och sparkade för livet med frambenen för att hålla sig ovan ytan. Kanske inte precis det mest effektiva sättet. Adam däremot simmade runt hur mycket som helst, och när han ville ha en pause så anföll han mig för att jag skulle hålla i honom så han slapp att simma. Vilken galning. Han tycket dessutom att han skulle mopsa sig mot en fullvuxen tjur som stog nere vid vattenbrynet, men det satte vi stopp för illa kvickt.
Igår gjorde jag och hundarna något aktivt också faktiskt: vi åkte ut till mamma och hundarna fick bad i Sövdesjön. De älskade det! Marco var en smula rädd då och då och det där med hur man simmar fattade han inte alls. I stället stälde han sig med bakbenen på botten och sparkade för livet med frambenen för att hålla sig ovan ytan. Kanske inte precis det mest effektiva sättet. Adam däremot simmade runt hur mycket som helst, och när han ville ha en pause så anföll han mig för att jag skulle hålla i honom så han slapp att simma. Vilken galning. Han tycket dessutom att han skulle mopsa sig mot en fullvuxen tjur som stog nere vid vattenbrynet, men det satte vi stopp för illa kvickt.
TjejQuartet på Äventyr
Det har verkligen varit en fantastisk helg. Har faktiskt inte hämtat mig riktigt ännu, trots att det redan gått mer än ett dygn sedan jag kom hem igen. Men wow, vilken upplevelse den här underbara helgen har varit!
Det hela började med uppstigning klockan mitt i natten (kl 04:00, efter fyra timmars sömn(!)). Ut med hundarna som givetvis vaknat och mat till dem båda. Sedan, efter ett snabbt pussande på Lasse (som just kommit hem från en natts arbete) försvann jag och Adam ut i natten.
Vid sex tiden anlände vi, med hela vår packning, hos Iréne i Kävlinge. Här möttes vi av de glada, men nyvaka, ansiktena hos Angelica, Frida och självklart Iréne. Dessutom sprudlade luften av förväntan och ljuvliga morgon skall från fyra halvgalna showhuskys som inte ville annat än att skita ner sig så här några timmar innan utställningen.
Efter en massa organiserande, stuvande, ändrande och pressande satt vi tillslut alla fyra Homo sapiens sapiens och våra fyra Canis lupus familiaris + packning i Irénes röda kombi. Färden påbörjades och vips, två timmar senare, stannade vi för frukost norr om Göteborg. En timme senare och en enda felkörning senare anlände quartetten i Vänersborg och vårt första mål: utställningsområdet.
Vilken hetta! När temperaturen närmade sig 30 grader kunde jag inget annat än sakna det regninga vädret från Hässleholms Nationella: Nog hade vi det lite svårare att springa och blev lite våta, men hundarna hade det definitivt bättre av regnet än den stekande solen.
Själva ställandet gick bra. Adam tog sig en kvalitets etta och placerade sig sist i klassen, men jag hade inte förväntat mig annat. Jag var nöjd med min älsklings etta! Det jag mest av allt var ute efter var träning. Tyvärr var det för hetta för att verkligen försöka mig på allt jag har lärt mig. Men, bättre lycka nästa gång för Rebecca och Adam helt enkelt :-P.
Det roligaste med utställning, när man är privat person som jag, är nog alla underbara människor man träffar som man inte träffar i vanliga fall. Mycket prat och många erfarenheter ut byts. Det är det som är den absoluta charmen med hela tillställningen tycker jag. Visst, självklart är det kul att tävla också.
Trots det trevliga sällskapet hade vi bestämt oss för att bege oss av mot vårt nästa mål Norrköping så snart vi var klara inne i ringen. Och tur var väl det! Efter en långsam bilresa mellan Vänersborg och Norrköping kom vi fram en kvart innan campingen stängde. Snacka om flyt. Kvällen blev lika trevlig som dagen med några glas vin, god mat och kul sällskap. När det var sovdags så led Angelica och Frida av mitt snarkande som jag tyvärr inte kan göra något åt. Angi stackaren led så pass att hon förflyttade sig till den kokande bilen. Usch... man kände sig verkligen hemsk. Nästa gång får vi nog ha två stugor så att alla kan vara lyckliga under nattens timmar.
Då vi praktiskt taget bodde vägg i vägg med utställningen tog det oss bara fem minuter att köra från camping till entrén. Som ett ytterligare plus låg ringen vi skulle vara i precis vid entrén. Mer tur än så kan man ju inte ens drömma om. Upp med tält, in med hundarna i burarna och undvika solen så mycket som möjligt var ungefär vad vi sysslade med tills det var vår tur att ha det kul i ringen. Och Adam sprang som han aldrig har gjort tidigare. Visserligen ville han inte alls ställa upp inför domaren och tyckte att det var mycket mer avslappnande att sitta ner, men när han väl sprang, ja, då sprang han perfekt. Det är en mycket stolt "mamma" som åkte hem från Norrköpings utställningen. Resultatet för Adam ang. placeringar blev ungefär det samma som dagen innan men det spelade mig inte så värst stor roll. Vi hade kul, vad mer kan man begära?
Hemvägen var ungefär lika rolig som en hemväg brukar vara, men samtidigt så ville man inte att den här ur-roliga helgen skulle vara över. Jag hoppas att det väntar många liknande upplevelser i framtiden!!!
Tack alla ni mina resekamrater för en fantastisk helg. Vad skulle jag ta mig till utan er? Och tack som vanligt för det givande, om dock smått mobbande från vissa parter (:-P), och roande sällskapet till herrskapet Marjut och Jouni i tältet till vänster på söndagen, och tack för hatten. Och tack Lasse för att du tog hand om vårt moster nummer två, Marco, här på hemma plan!
Det hela började med uppstigning klockan mitt i natten (kl 04:00, efter fyra timmars sömn(!)). Ut med hundarna som givetvis vaknat och mat till dem båda. Sedan, efter ett snabbt pussande på Lasse (som just kommit hem från en natts arbete) försvann jag och Adam ut i natten.
Vid sex tiden anlände vi, med hela vår packning, hos Iréne i Kävlinge. Här möttes vi av de glada, men nyvaka, ansiktena hos Angelica, Frida och självklart Iréne. Dessutom sprudlade luften av förväntan och ljuvliga morgon skall från fyra halvgalna showhuskys som inte ville annat än att skita ner sig så här några timmar innan utställningen.
Efter en massa organiserande, stuvande, ändrande och pressande satt vi tillslut alla fyra Homo sapiens sapiens och våra fyra Canis lupus familiaris + packning i Irénes röda kombi. Färden påbörjades och vips, två timmar senare, stannade vi för frukost norr om Göteborg. En timme senare och en enda felkörning senare anlände quartetten i Vänersborg och vårt första mål: utställningsområdet.
Vilken hetta! När temperaturen närmade sig 30 grader kunde jag inget annat än sakna det regninga vädret från Hässleholms Nationella: Nog hade vi det lite svårare att springa och blev lite våta, men hundarna hade det definitivt bättre av regnet än den stekande solen.
Själva ställandet gick bra. Adam tog sig en kvalitets etta och placerade sig sist i klassen, men jag hade inte förväntat mig annat. Jag var nöjd med min älsklings etta! Det jag mest av allt var ute efter var träning. Tyvärr var det för hetta för att verkligen försöka mig på allt jag har lärt mig. Men, bättre lycka nästa gång för Rebecca och Adam helt enkelt :-P.
Det roligaste med utställning, när man är privat person som jag, är nog alla underbara människor man träffar som man inte träffar i vanliga fall. Mycket prat och många erfarenheter ut byts. Det är det som är den absoluta charmen med hela tillställningen tycker jag. Visst, självklart är det kul att tävla också.
Trots det trevliga sällskapet hade vi bestämt oss för att bege oss av mot vårt nästa mål Norrköping så snart vi var klara inne i ringen. Och tur var väl det! Efter en långsam bilresa mellan Vänersborg och Norrköping kom vi fram en kvart innan campingen stängde. Snacka om flyt. Kvällen blev lika trevlig som dagen med några glas vin, god mat och kul sällskap. När det var sovdags så led Angelica och Frida av mitt snarkande som jag tyvärr inte kan göra något åt. Angi stackaren led så pass att hon förflyttade sig till den kokande bilen. Usch... man kände sig verkligen hemsk. Nästa gång får vi nog ha två stugor så att alla kan vara lyckliga under nattens timmar.
Då vi praktiskt taget bodde vägg i vägg med utställningen tog det oss bara fem minuter att köra från camping till entrén. Som ett ytterligare plus låg ringen vi skulle vara i precis vid entrén. Mer tur än så kan man ju inte ens drömma om. Upp med tält, in med hundarna i burarna och undvika solen så mycket som möjligt var ungefär vad vi sysslade med tills det var vår tur att ha det kul i ringen. Och Adam sprang som han aldrig har gjort tidigare. Visserligen ville han inte alls ställa upp inför domaren och tyckte att det var mycket mer avslappnande att sitta ner, men när han väl sprang, ja, då sprang han perfekt. Det är en mycket stolt "mamma" som åkte hem från Norrköpings utställningen. Resultatet för Adam ang. placeringar blev ungefär det samma som dagen innan men det spelade mig inte så värst stor roll. Vi hade kul, vad mer kan man begära?
Hemvägen var ungefär lika rolig som en hemväg brukar vara, men samtidigt så ville man inte att den här ur-roliga helgen skulle vara över. Jag hoppas att det väntar många liknande upplevelser i framtiden!!!
Tack alla ni mina resekamrater för en fantastisk helg. Vad skulle jag ta mig till utan er? Och tack som vanligt för det givande, om dock smått mobbande från vissa parter (:-P), och roande sällskapet till herrskapet Marjut och Jouni i tältet till vänster på söndagen, och tack för hatten. Och tack Lasse för att du tog hand om vårt moster nummer två, Marco, här på hemma plan!
Ännu en runda, i värme den här gången.
Jaha ja, det blev en runda för oss i dag, trots att det var varmt som attan. Men trevligt nog ändå för det båste en hel del och det var skugga största delen av rundan.
Idag gick vi 2 km på 30 minuter. En minskning på tre minuter alltså. Inte mycket men ändå någonting eller hur?
Marco tyckte inte alls det var lika roligt den här gången. Men vi träffade, just innan vi påbörjade rundan, en Alaskan Malamute valp som hette Lobo (tror jag) och detta tyckte Marco däremot var hur kul som helst, även om han inte visste riktigt hur han skulle bete sig med någon som var yngre än sig själv.
Adam använde upp alla sina energireserver genom att springa med full fart framåt med mig i släp bakom. Men kul var det. Nu ligger båda vovvarna totaldäckade efter en hård dag :-D
Idag gick vi 2 km på 30 minuter. En minskning på tre minuter alltså. Inte mycket men ändå någonting eller hur?
Marco tyckte inte alls det var lika roligt den här gången. Men vi träffade, just innan vi påbörjade rundan, en Alaskan Malamute valp som hette Lobo (tror jag) och detta tyckte Marco däremot var hur kul som helst, även om han inte visste riktigt hur han skulle bete sig med någon som var yngre än sig själv.
Adam använde upp alla sina energireserver genom att springa med full fart framåt med mig i släp bakom. Men kul var det. Nu ligger båda vovvarna totaldäckade efter en hård dag :-D
Burlövs BK's hundutställning
Det var nära att det inte blev någon utställning igår, i alla fall inte för min och Marcos del. Kom hem kl tre natten innan och när jag vaknade kl nio var jag inte precis på humör. Men då Marco vaknade samtidigt som jag och vi ändå var uppe så fanns det ju ingen anledning till att inte åka iväg... så vi åkte.
Adam fick stanna hemma eftersom han tappat halva bakbyxorna och ser ut som om han har blivit rakad... hmm... kanske Lasse gjort verklighet av att raka honom eftersom jag tjatar om en naken hund?
Jag hade räknat med att vi skulle få gå in i ringen kl elva men det blev inget intåg förän kl tolv. Domaren dömde ungefär 12 hundar i timmen. Inte direkt i det snabbaste laget! Men in kom vi tillslut och domaren blev kär i lille Marco. Fick en fantastisk kritik och det tog inte läng tid innan vi gavs två rosetter: BIR-valp rosett och HP-rosett.
Så blev det till att vänta. Skrämmade nog stod det i programmet att finalerna skulle börja en timme efter att bedömningen i ringarna var över + att gruppfinalerna skulle dömmas före Best In Show valp. Tack och lov satte finalerna igång strax efter att ras-bedömningarna var klara, men upplägget var fortfarande det samma så det blev en lång väntan. Detta tyckte Marco var ofantligt tråkigt!
Men in i stora ringen kom vi tillslut och domaren från ras-ringen dömde tillsammans med en annan domare (John-John Johnsson). Marco slutade som BIS 4:a. Han är så duktig min lille pojke. Han hade ingen lust att springa inne i stora ringen, eller ja, i alla fall inte åt det håll dit jag sprang, och domaren sa att han tappade mycket på det. Till nästra utställning blir det till att köpa ett halvstryp-utställnings-koppen istället. Får se om man kanske kan slippa sår i händerna då.
Allt som allt var det verkligen en toppen dag!!!
Adam fick stanna hemma eftersom han tappat halva bakbyxorna och ser ut som om han har blivit rakad... hmm... kanske Lasse gjort verklighet av att raka honom eftersom jag tjatar om en naken hund?
Jag hade räknat med att vi skulle få gå in i ringen kl elva men det blev inget intåg förän kl tolv. Domaren dömde ungefär 12 hundar i timmen. Inte direkt i det snabbaste laget! Men in kom vi tillslut och domaren blev kär i lille Marco. Fick en fantastisk kritik och det tog inte läng tid innan vi gavs två rosetter: BIR-valp rosett och HP-rosett.
Så blev det till att vänta. Skrämmade nog stod det i programmet att finalerna skulle börja en timme efter att bedömningen i ringarna var över + att gruppfinalerna skulle dömmas före Best In Show valp. Tack och lov satte finalerna igång strax efter att ras-bedömningarna var klara, men upplägget var fortfarande det samma så det blev en lång väntan. Detta tyckte Marco var ofantligt tråkigt!
Men in i stora ringen kom vi tillslut och domaren från ras-ringen dömde tillsammans med en annan domare (John-John Johnsson). Marco slutade som BIS 4:a. Han är så duktig min lille pojke. Han hade ingen lust att springa inne i stora ringen, eller ja, i alla fall inte åt det håll dit jag sprang, och domaren sa att han tappade mycket på det. Till nästra utställning blir det till att köpa ett halvstryp-utställnings-koppen istället. Får se om man kanske kan slippa sår i händerna då.
Allt som allt var det verkligen en toppen dag!!!
En underbar hundhelg
Tack alla underbara och fantastiska människor som har hört av sig och stöttat mig igenom en svår period. Nu ska vi inte tänka mer på det utan istället prata om något roligt. Som till exempel den otroligt roliga helgen som varit!
Torsdag 17 Maj:
Jag/Marco och Bella/Malee var och ställde på Landskrona Brukshundsklubbs inofficiella utställning. Det blev en riktigt lyckad dag! Överraskande lyckad faktiskt. För Bella och Malee var detta första utställningen någonsin och för Marco var den andra. Bella, som aldrig varit på en utställning tidigare, överlät ansvaret för Malee i ringen till mig och det gick väl så där. Allt hon ville göra var att springa ut till matte som stod utanför ringen. Men domaren blev mycket förtjust i Malee och hon blev BIR m HP. Sedan var det Marcos tur och han skötte sig mycket bra i ringen. Sara, Adams bror Falcos matte, var ringsekreterare i samma ring som Marco ställdes. Kul! Marco blev i alla fall BIR-valp m HP så det blev till att vänta kvar för båda hundarnas räkning.
Först in i stora ringen var Marco som blev BIS 2:a (Valp 4-6 månader). Vilken fantastisk kille han är, den där lille Marco! Sedan var det dags för Malee att springa in i Stora Ringen, den här gången tillsammans med matte Bella (som var guda nervös innan!). Men det hade hon inte behövt för Malee skötte sig mycket bättre med henne och de slutade som BIG 1:a och vi fick därför stanna kavr ännu längre och invänta BIS finalen. Efter ytterligare 20 minuter fick Bella och Malee springa in i ringen igen och de slutade nu som BIS 8:a. Inte dåligt för att ha varit bådas första utställning.
Tack Bella och Malee för en mycket rolig dag!
Fredag 18 Maj:
Denna dag bar det av till Nordskånska Kennelklubbens Internationella utställning i Hässleholm. Bella hängde med upp eftersom jag skulle ha med mig både Marco och Adam, och dessutom ville hon se dalmatinerna ställas ut. Som vanligt var Adam och jag först in i ringen, men som vanligt så försvann nervositeten så fort jag gick över "ring-gränsen". Och det gick verkligen bra för Adam, han fick JUNKL 1:a och blev JUNKK 2:a med HedersPris. Min duktige kille. Synd att Lasse inte kunde varit där och sett honom lyckas så bra! Marco var som nämnt också med och hand fick träffa sina kennelföräldrar och blev helt sjövild när han insåg vem det var. Förutom en totalt sönderbränd panna så var det en mycket bra dag.
Lördag 19 Maj:
Idag var det tillbaks till Hässleholm som gällde, den här gången för den Nationella utställningen. Jag åkte upp lite tidigare för att flytta tältet som Angelica så snällt tagit med sig upp dagen innan. Jag tyckte att eftersom hon varit så snäll och tagit med det så kunde jag minnsan åka upp och flytta det dagen efter. Och trots att det var en himla pärs att få det över hela utställningsområdet så var det värt det. Regnet öste nämligen ner, till skillnad från dagen innan, men just då vi var inne i ringen med våra killar så avstannade regnet tillfälligt. Men det var mycket skönt att ha ett bra tält att gömma sig undan regnet i! I alla fall så gick det mycket bra för Adam i dag med samma resultat som dagen innan. Dock inget HP för att domaren var lite snål, men rättvis. Och det är ju det viktigaste. Efteråt åkte jag och vovvarna hem till Lisette, Roger och mina absoluta favorit barn i hela världen ;-). Man får ju ta de chanser man får att kunna träffas när tillfälle uppstår. Men det var mycket trevligt. Himla synd att det ska vara så långt mellan Malmö och Bjärnum... hmmm... får ta och göra något åt det, he he.
Söndag 20 Maj:
Som om helgen inte hade varit tillräckligt "hundig" så övertalades jag av Angelica, Marjut och Jouni att åka med den förstnämda upp till den andra och tredje nämnda. Ja ja, kanske inte behövde så mycket övertalning men ändå ;-) Det enda var att jag var trött men efter fem timmars sömn var jag lite piggare i alla fall. Oj vad roligt det vara att komma upp och hälsa på mina absoluta favorit Hedekasare. Och att åka upp tillsammans med Angelica, Frida och lille Marco var skit kul!!!
Ja ja, det har varit en fantastiskt rolig långhelg i alla fall!!!
Torsdag 17 Maj:
Jag/Marco och Bella/Malee var och ställde på Landskrona Brukshundsklubbs inofficiella utställning. Det blev en riktigt lyckad dag! Överraskande lyckad faktiskt. För Bella och Malee var detta första utställningen någonsin och för Marco var den andra. Bella, som aldrig varit på en utställning tidigare, överlät ansvaret för Malee i ringen till mig och det gick väl så där. Allt hon ville göra var att springa ut till matte som stod utanför ringen. Men domaren blev mycket förtjust i Malee och hon blev BIR m HP. Sedan var det Marcos tur och han skötte sig mycket bra i ringen. Sara, Adams bror Falcos matte, var ringsekreterare i samma ring som Marco ställdes. Kul! Marco blev i alla fall BIR-valp m HP så det blev till att vänta kvar för båda hundarnas räkning.
Först in i stora ringen var Marco som blev BIS 2:a (Valp 4-6 månader). Vilken fantastisk kille han är, den där lille Marco! Sedan var det dags för Malee att springa in i Stora Ringen, den här gången tillsammans med matte Bella (som var guda nervös innan!). Men det hade hon inte behövt för Malee skötte sig mycket bättre med henne och de slutade som BIG 1:a och vi fick därför stanna kavr ännu längre och invänta BIS finalen. Efter ytterligare 20 minuter fick Bella och Malee springa in i ringen igen och de slutade nu som BIS 8:a. Inte dåligt för att ha varit bådas första utställning.
Tack Bella och Malee för en mycket rolig dag!
Fredag 18 Maj:
Denna dag bar det av till Nordskånska Kennelklubbens Internationella utställning i Hässleholm. Bella hängde med upp eftersom jag skulle ha med mig både Marco och Adam, och dessutom ville hon se dalmatinerna ställas ut. Som vanligt var Adam och jag först in i ringen, men som vanligt så försvann nervositeten så fort jag gick över "ring-gränsen". Och det gick verkligen bra för Adam, han fick JUNKL 1:a och blev JUNKK 2:a med HedersPris. Min duktige kille. Synd att Lasse inte kunde varit där och sett honom lyckas så bra! Marco var som nämnt också med och hand fick träffa sina kennelföräldrar och blev helt sjövild när han insåg vem det var. Förutom en totalt sönderbränd panna så var det en mycket bra dag.
Lördag 19 Maj:
Idag var det tillbaks till Hässleholm som gällde, den här gången för den Nationella utställningen. Jag åkte upp lite tidigare för att flytta tältet som Angelica så snällt tagit med sig upp dagen innan. Jag tyckte att eftersom hon varit så snäll och tagit med det så kunde jag minnsan åka upp och flytta det dagen efter. Och trots att det var en himla pärs att få det över hela utställningsområdet så var det värt det. Regnet öste nämligen ner, till skillnad från dagen innan, men just då vi var inne i ringen med våra killar så avstannade regnet tillfälligt. Men det var mycket skönt att ha ett bra tält att gömma sig undan regnet i! I alla fall så gick det mycket bra för Adam i dag med samma resultat som dagen innan. Dock inget HP för att domaren var lite snål, men rättvis. Och det är ju det viktigaste. Efteråt åkte jag och vovvarna hem till Lisette, Roger och mina absoluta favorit barn i hela världen ;-). Man får ju ta de chanser man får att kunna träffas när tillfälle uppstår. Men det var mycket trevligt. Himla synd att det ska vara så långt mellan Malmö och Bjärnum... hmmm... får ta och göra något åt det, he he.
Söndag 20 Maj:
Som om helgen inte hade varit tillräckligt "hundig" så övertalades jag av Angelica, Marjut och Jouni att åka med den förstnämda upp till den andra och tredje nämnda. Ja ja, kanske inte behövde så mycket övertalning men ändå ;-) Det enda var att jag var trött men efter fem timmars sömn var jag lite piggare i alla fall. Oj vad roligt det vara att komma upp och hälsa på mina absoluta favorit Hedekasare. Och att åka upp tillsammans med Angelica, Frida och lille Marco var skit kul!!!
Ja ja, det har varit en fantastiskt rolig långhelg i alla fall!!!
Vandring på åsen
Idag har jag och Nenna varit med hundarna på Romeleåsen och gått en en och en halvtimmes tur. Det var härligt att komma ut i friska luften och göra någonting aktivt. Har varit mycket plugg alternativt hundrastgården med hundarna springandes och mig (återigen) pluggandes. Jag må tycka att det är oerhört roligt med mitt engelskpluggande men det är ännu roligare att umgås med våra vovvar och med Lasse. Har urdålig kondis och när jag vägde mig idag för att kunna väga MArco märkte jag att jag ahde gått upp 2 kg. Dåligt. Måste börja göra mer aktiva saker... annars blir jag så här trött som jag är nu. Suck.
Bushundar
Vilka monster man bor med!!!
Se bara var våra små älsklingar omformade vår vägg till igår när vi båda var iväg en liten stund! Fast, jag är övertygad om att det är den där lilla Marco som sätter dumma idéer i huvudet på Adam ;-) Den goda nyheten är att vi nu i alla fall har någonting som liknar en list på en av väggarna i köket... och en... hmmm... hajfena?
!!!Bushundar!!!
Se bara var våra små älsklingar omformade vår vägg till igår när vi båda var iväg en liten stund! Fast, jag är övertygad om att det är den där lilla Marco som sätter dumma idéer i huvudet på Adam ;-) Den goda nyheten är att vi nu i alla fall har någonting som liknar en list på en av väggarna i köket... och en... hmmm... hajfena?
!!!Bushundar!!!
Förkyld Marco
Blärk vad det luktar äckligt med fästing/lopp/lus medel. Hundarna har fått halsband och spray idag och det luktar citrus i hela lägenheten. Inte direkt underbar sommar doft direkt! Men nu kommer de förhoppningsvis inte att få några dumma fästingar. Jag har aldrig tagit ut en fästing och jag vet inte ens om jag kan. Är så rädd att den ska fastna inne i mina fina underbara vovvar. Har själv haft två stycken som kliat som sjutton, en i knävecket och en på ljumsken (det var hemskt).
Marco är förkyld. Han nyser lite, hostar lite, harklar och fnyser. Hans ögon rinner och nosen rinner. Jag ringde veterinären för alla symptom stämde in på kennel hosta och det vill jag ju inte att han ska bli mer sjuk än nödvändigt. Men assistenten tyckte att jag skulle vänta till i morgon och se om han blev bättre. Usch jag hoppas verkligen att han är bättre i morgon.
I helgen fick vi träffa två små underbara pudelvalpar. Oj vad söta de var. Deras fina mamma somnade i mitt knä, lutandes mot mitt bröst och nosen i halsgropen. Hon är så härligt. Men Lasse vill inte ha fler hundar, och inte några pudlevalpar över huvud taget.
Marco är förkyld. Han nyser lite, hostar lite, harklar och fnyser. Hans ögon rinner och nosen rinner. Jag ringde veterinären för alla symptom stämde in på kennel hosta och det vill jag ju inte att han ska bli mer sjuk än nödvändigt. Men assistenten tyckte att jag skulle vänta till i morgon och se om han blev bättre. Usch jag hoppas verkligen att han är bättre i morgon.
I helgen fick vi träffa två små underbara pudelvalpar. Oj vad söta de var. Deras fina mamma somnade i mitt knä, lutandes mot mitt bröst och nosen i halsgropen. Hon är så härligt. Men Lasse vill inte ha fler hundar, och inte några pudlevalpar över huvud taget.
Fyllot Marco
Kolla in vår lilla fyllovovve. Är han inte för underbar. Så söt så man bara dör.
Jag vet inte vad de gör med sina valpar på den där kenneln.
Fast, de säger att det är deras valpköpare som förstör vovvarna.
Hihi.
Jag vet inte vad de gör med sina valpar på den där kenneln.
Fast, de säger att det är deras valpköpare som förstör vovvarna.
Hihi.
Massa Huskys i Arlöv
Frida och de härliga huskysarna Ikaros och Oscar kom och hälsade på oss i Arlöv nu idag. Oj vad mycket bus det var. Marco är så himla kaxig. Han fösökte tillochmed bestämma över Ikaros. Ja ja, det gick inte så himla bra men söt var han. Alltid lika kul när Frida kommer på besök. Vi är lika husky galna båda två, och på samma nivå. Det är härligt. Här har ni några bilder att njuta av.
Polarhundsträff i Höör
Oj vilken rolig dag jag ahr haft tillsammans med Marco, Adam, massa hundtokiga människor och hundiga hundar! Kl elva körde vi upp till Höör och efter lite vilsekörande så hittade vi rätt. Oj vad många härliga människor och hundar det var där! Men hjälp av Irene Ax från Starax Kennel så fick jag och Adam testa att dra vår allra första gång. Och oj vad roligt det var!!! Lille Adam skötte sig utmärkt från det att vi fick fart på vårt lilla spann (jag, Adam och Irene's Vittra /"Lorendale Vittra
" ). Först ville han bara leka med den snygga bruden bredvid honom, men så snart det blev fart på Vittra blev det även fart på Adam. Visst jag stod på vagnen och höll på bromsen som världens fegis den första biten men efter en bit var det mer krut i mig och det gick lite fortare. Jag fick inte tatt några foton på just det (ja, inte så lätt att ta en bild när man står uppe på trehjulingen) och min tilldelade fotograf var upptagen med annat... grrr... Men kanske det var någon annan som har tagit en bild. Får tigga till mig de/dem i så fall.
Adam var verkligen jätte duktig. Är så stolt över min lilla show"drag"husky. Hihi.
Synd att inte Lasse kunde vara med bara. Men han kommer hem i morgon.
Här är några bilder från idag
Full rulle hela dagen
Idag har det varit en fullrulledag!
Började med uppstigning kl sju för då tyckte Adam att jag hade sovit alldeles för länge och började naffsa mig i örat. Jag har inte kunnat sova i sängen i natt för en viss liten hundvalp åt upp mina öronproppar i förrgår (de kom lyckligtvis ut igen!) och en annan gosse snarkar en massa massa när han druckit öl (vi firade lillasystern igår så det blev lite dryck i strupen!) i e jag fick sova på soffan. Egntligen borde det väl vara Lasse som gjorde det, men det är ju inte hans fel att jag är super känslig med ljud när jag ska sova.
Sedan blev det skola (inga hundar där så fick en liten pause) i Lund.
Men snart var jag hemma igen och direkt stack jag och Lasse ut med vovvarna i hundrastgården och jag fick taget några riktigt fina bilder på vovvarna (ja... Lasse tog några jätte fina också! ).
Som om hundarna inte varit aktiverade nog så tog vi oss in till stan för att träffa Stéphanie och Sara. Lasse hoppade av vid lokalen. Och även om hundarna vara ganska busiga hade vi alla mycket trevligt i stan!
Började med uppstigning kl sju för då tyckte Adam att jag hade sovit alldeles för länge och började naffsa mig i örat. Jag har inte kunnat sova i sängen i natt för en viss liten hundvalp åt upp mina öronproppar i förrgår (de kom lyckligtvis ut igen!) och en annan gosse snarkar en massa massa när han druckit öl (vi firade lillasystern igår så det blev lite dryck i strupen!) i e jag fick sova på soffan. Egntligen borde det väl vara Lasse som gjorde det, men det är ju inte hans fel att jag är super känslig med ljud när jag ska sova.
Sedan blev det skola (inga hundar där så fick en liten pause) i Lund.
Men snart var jag hemma igen och direkt stack jag och Lasse ut med vovvarna i hundrastgården och jag fick taget några riktigt fina bilder på vovvarna (ja... Lasse tog några jätte fina också! ).
Som om hundarna inte varit aktiverade nog så tog vi oss in till stan för att träffa Stéphanie och Sara. Lasse hoppade av vid lokalen. Och även om hundarna vara ganska busiga hade vi alla mycket trevligt i stan!
Morgon
Ibland är det inte jätte kul att vara hundägare. Detta "ibland" inträffar oftast de dagar man varit uppe sent och man verkligen skulle vilja sova läääänge. Jag älskar verkligen att sova och jag behöver ganska mycket sömn för att fungera "normalt". Jag har fått för vana sedan vi "blev med hund/hundar" att sova middag, men när ens underbara valp inte riktigt är rumsren är det inte jätte lätt att bara gå och sussa och hålla tummarna för att inget händer på parketten.
Samtidigt skulle jag inte byta bort de tidiga morgonar med hundarna för ett liv utan Adam och Marco. Vår lilla familj är så härlig nu. Är så nöjd och glad.
Idag ska vi ut med vovvarna och försöka ta några riktigt fina profilbilder. Ska bli kul att se hur det ska gå med minstingen Marco. Adam är ju grym pä att stå still och stå fint, men hur mycket kan man begära av den 16 veckors valp?
Hundarna i veckan
Marco börjar nog känna lite harmoni med tillvaron här hemma nu. Det är mer än vad man kan säga om oss andra för oj vad mycket bus det händer över allt. Är det inte Adam som slitit sönder ett gossedjur så är det Marco som stulit ännu en läskflaske-kork. Och är det inte Marco som klättrar upp på vardagsrumsbordet så är det Adam som rumsterar bland all nyvättad tvätt. Men vi älskar våra charmtroll. För troll är de! Riktiga bortbytingar, fast söta sådana!
I onsdags var Frida här tillsammans med Ikaros och Oscar. Oj vad kul hundarna hade alla tillsammans. Marco, som var så rädd för Adam i börja, hade nu inget problem med att kaxa sig till tusen mot den nästan ett år äldre Ikaros. Modigt/tokig liten krabat! När vi väl kom hem hit bjöd Lasse alla vovvarna på vars ett gris öra, och efter att ha bytt och haft sig så slukade hundarna dem i ett nafs och såg sedan uppfodrande på min pojkvän för påfyllning.
Torsdagskväll fick vi alla fint besök ifrån Bjärnum. Lisette lyckads slita sig från sina underbara döttrar och spenderade en trevlig kväll tillsammans med mig, vovvarna och "Förhäxad". Fast, det var inte så mycket av avsnitten som fastnade utan det var mest ett oändligt pladdet från oss båda som överröstade den just då ganska onödiga tvn. Och tror ni inte att snälla butiksägaren Lisette hade med sig en massa gotte till mina underbara vovsingar? Självklart hade hon det, kennel-mamma som hon är :-D
Fredag var det dags för stipendieutdelning, men vad skulle vi göra med Adam och Marco. Även om vi tycker att de är mer väluppfostrade än de flesta barn så tror jag inte att samhället som helhet håller med. Än en gång blev det "Kennel-mamman: to the rescue!". Medans vi fick sitta på kultur huset och lyssna/sjunga i tre timmar fick hundarna busa som vildar i Bjärnum. Ibland vore det inte dumt att vara hund!
Igår, lördag, fick hundarna åka med in till stan för en trevlig promenad/miljö-träning. Oj vad mycket uppmärksamhet de fick! Och det var ju inte alls fel för det var ju meningen att "utsätta" dem för mycket folk, särskilt Marco då hen levt i en ganska skyddad miljö där det väl körde förbi en bil typ varannan tisdag :-) Men så bra de skötte sig, båda två. Marco hade mest nosen ner i marken för att hitta godis/mat och jag vet inte hur det gick till, men han hittade alltid nått! Adam var mest fokuserad på att han skulle gå först och hälsa på att först! Idag ska jag se om inte det går at övertala Lasse till att gå en liten längre promenad i det fina världen. Ja, när alla andra åtaganden för dagen är avklarade!
Foto 1-2: Frida
Foto 3: Rebecca
Malmö Internationella Hundutställning -07
Som titeln antyder så var det idag återigen dags för utställning. Och idag slapp vi åka så våldsamt långt som vi gjort de senaste gångerna: idag hade vi destination Malmö Mässan. Det absolut bästa med hela den här dagen var att Lasse följde med till utställningen. Det har han inte gjort innan. Jag vet inte vad han tyckte egentligen, varken om utställningen eller om hur jag skötte mig (Adam måste man ju vara stolt över, vad som än händer :-D ). Även grannarna Emelie och Calle var även de med hela dagen. Jätte trevligt med sällskap. Adam hade en egen (liten) fan-club vid sidan av ringen.
Men men, det hjälpte tyvärr inte. Redan innan det var dags att gå in i ringen märktes det tydligt på Adam att han inte alls var sugen på utställning idag. Och förklaringen var enkel: stället kryllade av löptikar. Det enda Adam ville göra var aningen sova, eller snusa i marken (saaaaaakta). Oj oj oj. Så det gick som det gick: Adam höll sig lugn i ringen, så lugn att han vägrade springa i någon vidare takt och hade total avsaknad av den glädje som är så karakteristisk för min underbare pojke. Vi placerade oss ändå som 3:a men jag tyckte det var en lite underlig bedömning. Det sättet Adam betedde sig i ringen var mycket sämre än den som kom 4:as. Men, domare ä
r som de är.Jag är i alla fall nöjd med den fina kritiken som Adam fick, till trots. Och nu är nästa anhalt Uppsala den 12 Maj 2007! Förhoppningsvis håller sig löptikarna på någelunda avstånd...
Andra bloggar om: hund, hundar, djur, siberian husky
Marco - Vår älskade minsting
Så bor han nu med oss, lille Bedarra Ernst Stavro Blofeld aka Marco. Om någon hade sagt till mig för ett år sedan att jag skulle bo i Arlöv med två Siberian Husky så hade mitt svar varit: "vilken ras är nu siberian husky?" eller "aldrig i livet"! Men här är vi nu: Jag, Lasse, Adam och Marco -> Lyckligt levandes tillsammans i lilla förorten Arlöv i Burlövs Komun, Skåne.
Marco är så annorlunda jämtemot hur Adam var som valp. Givet att vi fick Adam vid åtta veckors ålder och Marco
inte kom hit förän han var 14 veckor, men att den tiden gjorde så oerhört mycket för modet och den sociala utvecklingen, det hade jag ingen aning om! Adam var så oerhört tuff som valp, medans Marco är mycket mer försiktig. Adam skulle hälsa på allt och alla, medans Marco är mer reserverad (även om han blir glad när han ser någon han känner).
Det ska bli så kul att se hur han utvecklas, det lilla livet. Adam är lite avundsjuk fortfarande, men det börjar fungera mycket bättre nu.
Andra bloggar om: hund, hundar, djur, siberian husky
Marco är så annorlunda jämtemot hur Adam var som valp. Givet att vi fick Adam vid åtta veckors ålder och Marco
inte kom hit förän han var 14 veckor, men att den tiden gjorde så oerhört mycket för modet och den sociala utvecklingen, det hade jag ingen aning om! Adam var så oerhört tuff som valp, medans Marco är mycket mer försiktig. Adam skulle hälsa på allt och alla, medans Marco är mer reserverad (även om han blir glad när han ser någon han känner). Det ska bli så kul att se hur han utvecklas, det lilla livet. Adam är lite avundsjuk fortfarande, men det börjar fungera mycket bättre nu.
Andra bloggar om: hund, hundar, djur, siberian husky
Marco - T minus 21h : 18m
Om mindre än ett dyngn träffar vi Marco för första gången och i morgon kväll är han här hemma hos oss. Jag hoppas att han och Adam ska tycka om varandra och att Marco ska tycka om oss!!!
